Böjningsformer av verbet 'att klä'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aksuu
أَكسُو
jag - nutid
kasawtu
كَسَوتُ
jag - dåtid
'aksua
أَكسَُ
jag - subjunktiv
'aksu
أَكسُ
jag - jussiv
du (m)
taksuu
تَكسُو
du (m) - nutid
kasawta
كَسَوتَ
du (m) - dåtid
taksua
تَكسَُ
du (m) - subjunktiv
taksu
تَكسُ
du (m) - jussiv
du (f)
taksiina
تَكسِينَ
du (f) - nutid
kasawti
كَسَوتِ
du (f) - dåtid
taksii
تَكسِي
du (f) - subjunktiv
taksii
تَكسِي
du (f) - jussiv
han
yaksuu
يَكسُو
han - nutid
kasaa
كَسَا
han - dåtid
yaksua
يَكسَُ
han - subjunktiv
yaksu
يَكسُ
han - jussiv
hon
taksuu
تَكسُو
hon - nutid
kasat
كَسَت
hon - dåtid
taksua
تَكسَُ
hon - subjunktiv
taksu
تَكسُ
hon - jussiv
vi
naksuu
نَكسُو
vi - nutid
kasawnaa
كَسَونَا
vi - dåtid
naksua
نَكسَُ
vi - subjunktiv
naksu
نَكسُ
vi - jussiv
ni (m)
taksuuna
تَكسُونَ
ni (m) - nutid
kasawtum
كَسَوتُم
ni (m) - dåtid
taksuu
تَكسُوا
ni (m) - subjunktiv
taksuu
تَكسُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taksuuna
تَكسُونَ
ni (f) - nutid
kasawtunna
كَسَوتُنَّ
ni (f) - dåtid
taksuuna
تَكسُونَ
ni (f) - subjunktiv
taksuuna
تَكسُونَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaksuuna
يَكسُونَ
de (m) - nutid
kasauu
كَسَُوا
de (m) - dåtid
yaksuu
يَكسُوا
de (m) - subjunktiv
yaksuu
يَكسُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaksuuna
يَكسُونَ
de (f) - nutid
kasawna
كَسَونَ
de (f) - dåtid
yaksuuna
يَكسُونَ
de (f) - subjunktiv
yaksuuna
يَكسُونَ
de (f) - jussiv
ni två
taksuwaani
تَكسُوَانِ
ni två - nutid
kasawtumaa
كَسَوتُمَا
ni två - dåtid
taksuaa
تَكسَُا
ni två - subjunktiv
taksuaa
تَكسَُا
ni två - jussiv
de två (m)
yaksuwaani
يَكسُوَانِ
de två (m) - nutid
kasawaa
كَسَوَا
de två (m) - dåtid
yaksuaa
يَكسَُا
de två (m) - subjunktiv
yaksuaa
يَكسَُا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taksuwaani
تَكسُوَانِ
de två (f) - nutid
kasawataa
كَسَوَتَا
de två (f) - dåtid
taksuaa
تَكسَُا
de två (f) - subjunktiv
taksuaa
تَكسَُا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'uksu
أُكسُ
du (m) - imperativ
du (f)
'uksii
أُكسِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'uksuwaa
أُكسُوَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'uksuu
أُكسُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uksuuna
أُكسُونَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.