Böjningsformer av verbet 'att tugga'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'amDaghu
أَمضَغُ
jag - nutid
maDaghtu
مَضَغتُ
jag - dåtid
'amDagha
أَمضَغَ
jag - subjunktiv
'amDagh
أَمضَغ
jag - jussiv
du (m)
tamDaghu
تَمضَغُ
du (m) - nutid
maDaghta
مَضَغتَ
du (m) - dåtid
tamDagha
تَمضَغَ
du (m) - subjunktiv
tamDagh
تَمضَغ
du (m) - jussiv
du (f)
tamDaghiina
تَمضَغِينَ
du (f) - nutid
maDaghti
مَضَغتِ
du (f) - dåtid
tamDaghii
تَمضَغِي
du (f) - subjunktiv
tamDaghii
تَمضَغِي
du (f) - jussiv
han
yamDaghu
يَمضَغُ
han - nutid
maDagha
مَضَغَ
han - dåtid
yamDagha
يَمضَغَ
han - subjunktiv
yamDagh
يَمضَغ
han - jussiv
hon
tamDaghu
تَمضَغُ
hon - nutid
maDaghat
مَضَغَت
hon - dåtid
tamDagha
تَمضَغَ
hon - subjunktiv
tamDagh
تَمضَغ
hon - jussiv
vi
namDaghu
نَمضَغُ
vi - nutid
maDaghnaa
مَضَغنَا
vi - dåtid
namDagha
نَمضَغَ
vi - subjunktiv
namDagh
نَمضَغ
vi - jussiv
ni (m)
tamDaghuuna
تَمضَغُونَ
ni (m) - nutid
maDaghtum
مَضَغتُم
ni (m) - dåtid
tamDaghuu
تَمضَغُوا
ni (m) - subjunktiv
tamDaghuu
تَمضَغُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tamDaghna
تَمضَغنَ
ni (f) - nutid
maDaghtunna
مَضَغتُنَّ
ni (f) - dåtid
tamDaghna
تَمضَغنَ
ni (f) - subjunktiv
tamDaghna
تَمضَغنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yamDaghuuna
يَمضَغُونَ
de (m) - nutid
maDaghuu
مَضَغُوا
de (m) - dåtid
yamDaghuu
يَمضَغُوا
de (m) - subjunktiv
yamDaghuu
يَمضَغُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yamDaghna
يَمضَغنَ
de (f) - nutid
maDaghna
مَضَغنَ
de (f) - dåtid
yamDaghna
يَمضَغنَ
de (f) - subjunktiv
yamDaghna
يَمضَغنَ
de (f) - jussiv
ni två
tamDaghaani
تَمضَغَانِ
ni två - nutid
maDaghtumaa
مَضَغتُمَا
ni två - dåtid
tamDaghaa
تَمضَغَا
ni två - subjunktiv
tamDaghaa
تَمضَغَا
ni två - jussiv
de två (m)
yamDaghaani
يَمضَغَانِ
de två (m) - nutid
maDaghaa
مَضَغَا
de två (m) - dåtid
yamDaghaa
يَمضَغَا
de två (m) - subjunktiv
yamDaghaa
يَمضَغَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tamDaghaani
تَمضَغَانِ
de två (f) - nutid
maDaghataa
مَضَغَتَا
de två (f) - dåtid
tamDaghaa
تَمضَغَا
de två (f) - subjunktiv
tamDaghaa
تَمضَغَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'imDagh
إِمضَغ
du (m) - imperativ
du (f)
'imDaghii
إِمضَغِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'imDaghaa
إِمضَغَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'imDaghuu
إِمضَغُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'imDaghna
إِمضَغنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.