Böjningsformer av verbet 'att fÃ¥nga in'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uzarribu
أُزَرِّبُ
jag - nutid
zarrabtu
زَرَّبتُ
jag - dåtid
'uzarrib
أُزَرِّب
jag - subjunktiv
'uzarrib
أُزَرِّب
jag - jussiv
du (m)
tuzarribu
تُزَرِّبُ
du (m) - nutid
zarrabta
زَرَّبتَ
du (m) - dåtid
tuzarrib
تُزَرِّب
du (m) - subjunktiv
tuzarrib
تُزَرِّب
du (m) - jussiv
du (f)
tuzarribiina
تُزَرِّبِينَ
du (f) - nutid
zarrabti
زَرَّبتِ
du (f) - dåtid
tuzarribii
تُزَرِّبِي
du (f) - subjunktiv
tuzarribii
تُزَرِّبِي
du (f) - jussiv
han
yuzarribu
يُزَرِّبُ
han - nutid
zarraba
زَرَّبَ
han - dåtid
yuzarrib
يُزَرِّب
han - subjunktiv
yuzarrib
يُزَرِّب
han - jussiv
hon
tuzarribu
تُزَرِّبُ
hon - nutid
zarrabat
زَرَّبَت
hon - dåtid
tuzarrib
تُزَرِّب
hon - subjunktiv
tuzarrib
تُزَرِّب
hon - jussiv
vi
nuzarribu
نُزَرِّبُ
vi - nutid
zarrabnaa
زَرَّبنَا
vi - dåtid
nuzarrib
نُزَرِّب
vi - subjunktiv
nuzarrib
نُزَرِّب
vi - jussiv
ni (m)
tuzarribuuna
تُزَرِّبُونَ
ni (m) - nutid
zarrabtum
زَرَّبتُم
ni (m) - dåtid
tuzarribuu
تُزَرِّبُوا
ni (m) - subjunktiv
tuzarribuu
تُزَرِّبُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuzarribna
تُزَرِّبنَ
ni (f) - nutid
zarrabtunna
زَرَّبتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuzarribna
تُزَرِّبنَ
ni (f) - subjunktiv
tuzarribna
تُزَرِّبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuzarribuuna
يُزَرِّبُونَ
de (m) - nutid
zarrabuu
زَرَّبُوا
de (m) - dåtid
yuzarribuu
يُزَرِّبُوا
de (m) - subjunktiv
yuzarribuu
يُزَرِّبُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuzarribna
يُزَرِّبنَ
de (f) - nutid
zarrabna
زَرَّبنَ
de (f) - dåtid
yuzarribna
يُزَرِّبنَ
de (f) - subjunktiv
yuzarribna
يُزَرِّبنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuzarribaani
تُزَرِّبَانِ
ni två - nutid
zarrabtumaa
زَرَّبتُمَا
ni två - dåtid
tuzarribaa
تُزَرِّبَا
ni två - subjunktiv
tuzarribaa
تُزَرِّبَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuzarribaani
يُزَرِّبَانِ
de två (m) - nutid
zarrabaa
زَرَّبَا
de två (m) - dåtid
yuzarribaa
يُزَرِّبَا
de två (m) - subjunktiv
yuzarribaa
يُزَرِّبَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuzarribaani
تُزَرِّبَانِ
de två (f) - nutid
zarrabataa
زَرَّبَتَا
de två (f) - dåtid
tuzarribaa
تُزَرِّبَا
de två (f) - subjunktiv
tuzarribaa
تُزَرِّبَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.