Böjningsformer av verbet 'att invadera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ughiiru
أُغِيرُ
jag - nutid
'aghartu
أَغَرتُ
jag - dåtid
'ughwir
أُغوِر
jag - subjunktiv
'ughwir
أُغوِر
jag - jussiv
du (m)
tughiiru
تُغِيرُ
du (m) - nutid
'agharta
أَغَرتَ
du (m) - dåtid
tughwir
تُغوِر
du (m) - subjunktiv
tughwir
تُغوِر
du (m) - jussiv
du (f)
tughiiriina
تُغِيرِينَ
du (f) - nutid
'agharti
أَغَرتِ
du (f) - dåtid
tughwirii
تُغوِرِي
du (f) - subjunktiv
tughwirii
تُغوِرِي
du (f) - jussiv
han
yughiiru
يُغِيرُ
han - nutid
'aghaara
أَغَارَ
han - dåtid
yughwir
يُغوِر
han - subjunktiv
yughwir
يُغوِر
han - jussiv
hon
tughiiru
تُغِيرُ
hon - nutid
'aghaarat
أَغَارَت
hon - dåtid
tughwir
تُغوِر
hon - subjunktiv
tughwir
تُغوِر
hon - jussiv
vi
nughiiru
نُغِيرُ
vi - nutid
'agharnaa
أَغَرنَا
vi - dåtid
nughwir
نُغوِر
vi - subjunktiv
nughwir
نُغوِر
vi - jussiv
ni (m)
tughiiruuna
تُغِيرُونَ
ni (m) - nutid
'aghartum
أَغَرتُم
ni (m) - dåtid
tughwiruu
تُغوِرُوا
ni (m) - subjunktiv
tughwiruu
تُغوِرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tughirna
تُغِرنَ
ni (f) - nutid
'aghartunna
أَغَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tughwirna
تُغوِرنَ
ni (f) - subjunktiv
tughwirna
تُغوِرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yughiiruuna
يُغِيرُونَ
de (m) - nutid
'aghaaruu
أَغَارُوا
de (m) - dåtid
yughwiruu
يُغوِرُوا
de (m) - subjunktiv
yughwiruu
يُغوِرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yughirna
يُغِرنَ
de (f) - nutid
'agharna
أَغَرنَ
de (f) - dåtid
yughwirna
يُغوِرنَ
de (f) - subjunktiv
yughwirna
يُغوِرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tughiiraani
تُغِيرَانِ
ni två - nutid
'aghartumaa
أَغَرتُمَا
ni två - dåtid
tughwiraa
تُغوِرَا
ni två - subjunktiv
tughwiraa
تُغوِرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yughiiraani
يُغِيرَانِ
de två (m) - nutid
'aghaaraa
أَغَارَا
de två (m) - dåtid
yughwiraa
يُغوِرَا
de två (m) - subjunktiv
yughwiraa
يُغوِرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tughiiraani
تُغِيرَانِ
de två (f) - nutid
'aghaarataa
أَغَارَتَا
de två (f) - dåtid
tughwiraa
تُغوِرَا
de två (f) - subjunktiv
tughwiraa
تُغوِرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.