Böjningsformer av verbet 'att cirkulera'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aruuju
أَرُوجُ
jag - nutid
rujtu
رُجتُ
jag - dåtid
'aruja
أَرُجَ
jag - subjunktiv
'aruj
أَرُج
jag - jussiv
du (m)
taruuju
تَرُوجُ
du (m) - nutid
rujta
رُجتَ
du (m) - dåtid
taruja
تَرُجَ
du (m) - subjunktiv
taruj
تَرُج
du (m) - jussiv
du (f)
taruujiina
تَرُوجِينَ
du (f) - nutid
rujti
رُجتِ
du (f) - dåtid
taruujii
تَرُوجِي
du (f) - subjunktiv
taruujii
تَرُوجِي
du (f) - jussiv
han
yaruuju
يَرُوجُ
han - nutid
raaja
رَاجَ
han - dåtid
yaruja
يَرُجَ
han - subjunktiv
yaruj
يَرُج
han - jussiv
hon
taruuju
تَرُوجُ
hon - nutid
raajat
رَاجَت
hon - dåtid
taruja
تَرُجَ
hon - subjunktiv
taruj
تَرُج
hon - jussiv
vi
naruuju
نَرُوجُ
vi - nutid
rujnaa
رُجنَا
vi - dåtid
naruja
نَرُجَ
vi - subjunktiv
naruj
نَرُج
vi - jussiv
ni (m)
taruujuuna
تَرُوجُونَ
ni (m) - nutid
rujtum
رُجتُم
ni (m) - dåtid
taruujuu
تَرُوجُوا
ni (m) - subjunktiv
taruujuu
تَرُوجُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tarujna
تَرُجنَ
ni (f) - nutid
rujtunna
رُجتُنَّ
ni (f) - dåtid
tarujna
تَرُجنَ
ni (f) - subjunktiv
tarujna
تَرُجنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaruujuuna
يَرُوجُونَ
de (m) - nutid
raajuu
رَاجُوا
de (m) - dåtid
yaruujuu
يَرُوجُوا
de (m) - subjunktiv
yaruujuu
يَرُوجُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yarujna
يَرُجنَ
de (f) - nutid
rujna
رُجنَ
de (f) - dåtid
yarujna
يَرُجنَ
de (f) - subjunktiv
yarujna
يَرُجنَ
de (f) - jussiv
ni två
taruujaani
تَرُوجَانِ
ni två - nutid
rujtumaa
رُجتُمَا
ni två - dåtid
tarujaa
تَرُجَا
ni två - subjunktiv
tarujaa
تَرُجَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaruujaani
يَرُوجَانِ
de två (m) - nutid
rujaa
رُجَا
de två (m) - dåtid
yarujaa
يَرُجَا
de två (m) - subjunktiv
yarujaa
يَرُجَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taruujaani
تَرُوجَانِ
de två (f) - nutid
rujataa
رُجَتَا
de två (f) - dåtid
tarujaa
تَرُجَا
de två (f) - subjunktiv
tarujaa
تَرُجَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
ruj
رُج
du (m) - imperativ
du (f)
ruujii
رُوجِي
du (f) - imperativ
du (dual)
ruujaa
رُوجَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
ruujuu
رُوجُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
rujna
رُجنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.