Böjningsformer av verbet 'att fÃ¥ blad'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uuriqu
أُورِقُ
jag - nutid
'awraqtu
أَورَقتُ
jag - dåtid
'uuriq
أُورِق
jag - subjunktiv
'uuriq
أُورِق
jag - jussiv
du (m)
tuuriqu
تُورِقُ
du (m) - nutid
'awraqta
أَورَقتَ
du (m) - dåtid
tuuriq
تُورِق
du (m) - subjunktiv
tuuriq
تُورِق
du (m) - jussiv
du (f)
tuuriqiina
تُورِقِينَ
du (f) - nutid
'awraqti
أَورَقتِ
du (f) - dåtid
tuuriqii
تُورِقِي
du (f) - subjunktiv
tuuriqii
تُورِقِي
du (f) - jussiv
han
yuuriqu
يُورِقُ
han - nutid
'awraqa
أَورَقَ
han - dåtid
yuuriq
يُورِق
han - subjunktiv
yuuriq
يُورِق
han - jussiv
hon
tuuriqu
تُورِقُ
hon - nutid
'awraqat
أَورَقَت
hon - dåtid
tuuriq
تُورِق
hon - subjunktiv
tuuriq
تُورِق
hon - jussiv
vi
nuuriqu
نُورِقُ
vi - nutid
'awraqnaa
أَورَقنَا
vi - dåtid
nuuriq
نُورِق
vi - subjunktiv
nuuriq
نُورِق
vi - jussiv
ni (m)
tuuriquuna
تُورِقُونَ
ni (m) - nutid
'awraqtum
أَورَقتُم
ni (m) - dåtid
tuuriquu
تُورِقُوا
ni (m) - subjunktiv
tuuriquu
تُورِقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuuriqna
تُورِقنَ
ni (f) - nutid
'awraqtunna
أَورَقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuuriqna
تُورِقنَ
ni (f) - subjunktiv
tuuriqna
تُورِقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuuriquuna
يُورِقُونَ
de (m) - nutid
'awraquu
أَورَقُوا
de (m) - dåtid
yuuriquu
يُورِقُوا
de (m) - subjunktiv
yuuriquu
يُورِقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuuriqna
يُورِقنَ
de (f) - nutid
'awraqna
أَورَقنَ
de (f) - dåtid
yuuriqna
يُورِقنَ
de (f) - subjunktiv
yuuriqna
يُورِقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuuriqaani
تُورِقَانِ
ni två - nutid
'awraqtumaa
أَورَقتُمَا
ni två - dåtid
tuuriqaa
تُورِقَا
ni två - subjunktiv
tuuriqaa
تُورِقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuuriqaani
يُورِقَانِ
de två (m) - nutid
'awraqaa
أَورَقَا
de två (m) - dåtid
yuuriqaa
يُورِقَا
de två (m) - subjunktiv
yuuriqaa
يُورِقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuuriqaani
تُورِقَانِ
de två (f) - nutid
'awraqataa
أَورَقَتَا
de två (f) - dåtid
tuuriqaa
تُورِقَا
de två (f) - subjunktiv
tuuriqaa
تُورِقَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.