Böjningsformer av verbet 'att lägga ned'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uraqqidu
أُرَقِّدُ
jag - nutid
raqqadtu
رَقَّدتُ
jag - dåtid
'uraqqid
أُرَقِّد
jag - subjunktiv
'uraqqid
أُرَقِّد
jag - jussiv
du (m)
turaqqidu
تُرَقِّدُ
du (m) - nutid
raqqadta
رَقَّدتَ
du (m) - dåtid
turaqqid
تُرَقِّد
du (m) - subjunktiv
turaqqid
تُرَقِّد
du (m) - jussiv
du (f)
turaqqidiina
تُرَقِّدِينَ
du (f) - nutid
raqqadti
رَقَّدتِ
du (f) - dåtid
turaqqidii
تُرَقِّدِي
du (f) - subjunktiv
turaqqidii
تُرَقِّدِي
du (f) - jussiv
han
yuraqqidu
يُرَقِّدُ
han - nutid
raqqada
رَقَّدَ
han - dåtid
yuraqqid
يُرَقِّد
han - subjunktiv
yuraqqid
يُرَقِّد
han - jussiv
hon
turaqqidu
تُرَقِّدُ
hon - nutid
raqqadat
رَقَّدَت
hon - dåtid
turaqqid
تُرَقِّد
hon - subjunktiv
turaqqid
تُرَقِّد
hon - jussiv
vi
nuraqqidu
نُرَقِّدُ
vi - nutid
raqqadnaa
رَقَّدنَا
vi - dåtid
nuraqqid
نُرَقِّد
vi - subjunktiv
nuraqqid
نُرَقِّد
vi - jussiv
ni (m)
turaqqiduuna
تُرَقِّدُونَ
ni (m) - nutid
raqqadtum
رَقَّدتُم
ni (m) - dåtid
turaqqiduu
تُرَقِّدُوا
ni (m) - subjunktiv
turaqqiduu
تُرَقِّدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
turaqqidna
تُرَقِّدنَ
ni (f) - nutid
raqqadtunna
رَقَّدتُنَّ
ni (f) - dåtid
turaqqidna
تُرَقِّدنَ
ni (f) - subjunktiv
turaqqidna
تُرَقِّدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuraqqiduuna
يُرَقِّدُونَ
de (m) - nutid
raqqaduu
رَقَّدُوا
de (m) - dåtid
yuraqqiduu
يُرَقِّدُوا
de (m) - subjunktiv
yuraqqiduu
يُرَقِّدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuraqqidna
يُرَقِّدنَ
de (f) - nutid
raqqadna
رَقَّدنَ
de (f) - dåtid
yuraqqidna
يُرَقِّدنَ
de (f) - subjunktiv
yuraqqidna
يُرَقِّدنَ
de (f) - jussiv
ni två
turaqqidaani
تُرَقِّدَانِ
ni två - nutid
raqqadtumaa
رَقَّدتُمَا
ni två - dåtid
turaqqidaa
تُرَقِّدَا
ni två - subjunktiv
turaqqidaa
تُرَقِّدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuraqqidaani
يُرَقِّدَانِ
de två (m) - nutid
raqqadaa
رَقَّدَا
de två (m) - dåtid
yuraqqidaa
يُرَقِّدَا
de två (m) - subjunktiv
yuraqqidaa
يُرَقِّدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
turaqqidaani
تُرَقِّدَانِ
de två (f) - nutid
raqqadataa
رَقَّدَتَا
de två (f) - dåtid
turaqqidaa
تُرَقِّدَا
de två (f) - subjunktiv
turaqqidaa
تُرَقِّدَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.