Böjningsformer av verbet 'att skicka'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uwaffidu
أُوَفِّدُ
jag - nutid
waffadtu
وَفَّدتُ
jag - dåtid
'uwaffid
أُوَفِّد
jag - subjunktiv
'uwaffid
أُوَفِّد
jag - jussiv
du (m)
tuwaffidu
تُوَفِّدُ
du (m) - nutid
waffadta
وَفَّدتَ
du (m) - dåtid
tuwaffid
تُوَفِّد
du (m) - subjunktiv
tuwaffid
تُوَفِّد
du (m) - jussiv
du (f)
tuwaffidiina
تُوَفِّدِينَ
du (f) - nutid
waffadti
وَفَّدتِ
du (f) - dåtid
tuwaffidii
تُوَفِّدِي
du (f) - subjunktiv
tuwaffidii
تُوَفِّدِي
du (f) - jussiv
han
yuwaffidu
يُوَفِّدُ
han - nutid
waffada
وَفَّدَ
han - dåtid
yuwaffid
يُوَفِّد
han - subjunktiv
yuwaffid
يُوَفِّد
han - jussiv
hon
tuwaffidu
تُوَفِّدُ
hon - nutid
waffadat
وَفَّدَت
hon - dåtid
tuwaffid
تُوَفِّد
hon - subjunktiv
tuwaffid
تُوَفِّد
hon - jussiv
vi
nuwaffidu
نُوَفِّدُ
vi - nutid
waffadnaa
وَفَّدنَا
vi - dåtid
nuwaffid
نُوَفِّد
vi - subjunktiv
nuwaffid
نُوَفِّد
vi - jussiv
ni (m)
tuwaffiduuna
تُوَفِّدُونَ
ni (m) - nutid
waffadtum
وَفَّدتُم
ni (m) - dåtid
tuwaffiduu
تُوَفِّدُوا
ni (m) - subjunktiv
tuwaffiduu
تُوَفِّدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuwaffidna
تُوَفِّدنَ
ni (f) - nutid
waffadtunna
وَفَّدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuwaffidna
تُوَفِّدنَ
ni (f) - subjunktiv
tuwaffidna
تُوَفِّدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuwaffiduuna
يُوَفِّدُونَ
de (m) - nutid
waffaduu
وَفَّدُوا
de (m) - dåtid
yuwaffiduu
يُوَفِّدُوا
de (m) - subjunktiv
yuwaffiduu
يُوَفِّدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuwaffidna
يُوَفِّدنَ
de (f) - nutid
waffadna
وَفَّدنَ
de (f) - dåtid
yuwaffidna
يُوَفِّدنَ
de (f) - subjunktiv
yuwaffidna
يُوَفِّدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuwaffidaani
تُوَفِّدَانِ
ni två - nutid
waffadtumaa
وَفَّدتُمَا
ni två - dåtid
tuwaffidaa
تُوَفِّدَا
ni två - subjunktiv
tuwaffidaa
تُوَفِّدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuwaffidaani
يُوَفِّدَانِ
de två (m) - nutid
waffadaa
وَفَّدَا
de två (m) - dåtid
yuwaffidaa
يُوَفِّدَا
de två (m) - subjunktiv
yuwaffidaa
يُوَفِّدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuwaffidaani
تُوَفِّدَانِ
de två (f) - nutid
waffadataa
وَفَّدَتَا
de två (f) - dåtid
tuwaffidaa
تُوَفِّدَا
de två (f) - subjunktiv
tuwaffidaa
تُوَفِّدَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.