Böjningsformer av verbet 'att böja'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ukassiHu
أُكَسِّحُ
jag - nutid
kassaHtu
كَسَّحتُ
jag - dåtid
'ukassiH
أُكَسِّح
jag - subjunktiv
'ukassiH
أُكَسِّح
jag - jussiv
du (m)
tukassiHu
تُكَسِّحُ
du (m) - nutid
kassaHta
كَسَّحتَ
du (m) - dåtid
tukassiH
تُكَسِّح
du (m) - subjunktiv
tukassiH
تُكَسِّح
du (m) - jussiv
du (f)
tukassiHiina
تُكَسِّحِينَ
du (f) - nutid
kassaHti
كَسَّحتِ
du (f) - dåtid
tukassiHii
تُكَسِّحِي
du (f) - subjunktiv
tukassiHii
تُكَسِّحِي
du (f) - jussiv
han
yukassiHu
يُكَسِّحُ
han - nutid
kassaHa
كَسَّحَ
han - dåtid
yukassiH
يُكَسِّح
han - subjunktiv
yukassiH
يُكَسِّح
han - jussiv
hon
tukassiHu
تُكَسِّحُ
hon - nutid
kassaHat
كَسَّحَت
hon - dåtid
tukassiH
تُكَسِّح
hon - subjunktiv
tukassiH
تُكَسِّح
hon - jussiv
vi
nukassiHu
نُكَسِّحُ
vi - nutid
kassaHnaa
كَسَّحنَا
vi - dåtid
nukassiH
نُكَسِّح
vi - subjunktiv
nukassiH
نُكَسِّح
vi - jussiv
ni (m)
tukassiHuuna
تُكَسِّحُونَ
ni (m) - nutid
kassaHtum
كَسَّحتُم
ni (m) - dåtid
tukassiHuu
تُكَسِّحُوا
ni (m) - subjunktiv
tukassiHuu
تُكَسِّحُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tukassiHna
تُكَسِّحنَ
ni (f) - nutid
kassaHtunna
كَسَّحتُنَّ
ni (f) - dåtid
tukassiHna
تُكَسِّحنَ
ni (f) - subjunktiv
tukassiHna
تُكَسِّحنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yukassiHuuna
يُكَسِّحُونَ
de (m) - nutid
kassaHuu
كَسَّحُوا
de (m) - dåtid
yukassiHuu
يُكَسِّحُوا
de (m) - subjunktiv
yukassiHuu
يُكَسِّحُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yukassiHna
يُكَسِّحنَ
de (f) - nutid
kassaHna
كَسَّحنَ
de (f) - dåtid
yukassiHna
يُكَسِّحنَ
de (f) - subjunktiv
yukassiHna
يُكَسِّحنَ
de (f) - jussiv
ni två
tukassiHaani
تُكَسِّحَانِ
ni två - nutid
kassaHtumaa
كَسَّحتُمَا
ni två - dåtid
tukassiHaa
تُكَسِّحَا
ni två - subjunktiv
tukassiHaa
تُكَسِّحَا
ni två - jussiv
de två (m)
yukassiHaani
يُكَسِّحَانِ
de två (m) - nutid
kassaHaa
كَسَّحَا
de två (m) - dåtid
yukassiHaa
يُكَسِّحَا
de två (m) - subjunktiv
yukassiHaa
يُكَسِّحَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tukassiHaani
تُكَسِّحَانِ
de två (f) - nutid
kassaHataa
كَسَّحَتَا
de två (f) - dåtid
tukassiHaa
تُكَسِّحَا
de två (f) - subjunktiv
tukassiHaa
تُكَسِّحَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.