Böjningsformer av verbet 'att vara besatt'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ahaasu
أَهَاسُ
jag - nutid
histu
هِستُ
jag - dåtid
'ahasa
أَهَسَ
jag - subjunktiv
'ahas
أَهَس
jag - jussiv
du (m)
tahaasu
تَهَاسُ
du (m) - nutid
hista
هِستَ
du (m) - dåtid
tahasa
تَهَسَ
du (m) - subjunktiv
tahas
تَهَس
du (m) - jussiv
du (f)
tahaasiina
تَهَاسِينَ
du (f) - nutid
histi
هِستِ
du (f) - dåtid
tahaasii
تَهَاسِي
du (f) - subjunktiv
tahaasii
تَهَاسِي
du (f) - jussiv
han
yahaasu
يَهَاسُ
han - nutid
haasa
هَاسَ
han - dåtid
yahasa
يَهَسَ
han - subjunktiv
yahas
يَهَس
han - jussiv
hon
tahaasu
تَهَاسُ
hon - nutid
haasat
هَاسَت
hon - dåtid
tahasa
تَهَسَ
hon - subjunktiv
tahas
تَهَس
hon - jussiv
vi
nahaasu
نَهَاسُ
vi - nutid
hisnaa
هِسنَا
vi - dåtid
nahasa
نَهَسَ
vi - subjunktiv
nahas
نَهَس
vi - jussiv
ni (m)
tahaasuuna
تَهَاسُونَ
ni (m) - nutid
histum
هِستُم
ni (m) - dåtid
tahaasuu
تَهَاسُوا
ni (m) - subjunktiv
tahaasuu
تَهَاسُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tahasna
تَهَسنَ
ni (f) - nutid
histunna
هِستُنَّ
ni (f) - dåtid
tahasna
تَهَسنَ
ni (f) - subjunktiv
tahasna
تَهَسنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yahaasuuna
يَهَاسُونَ
de (m) - nutid
haasuu
هَاسُوا
de (m) - dåtid
yahaasuu
يَهَاسُوا
de (m) - subjunktiv
yahaasuu
يَهَاسُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yahasna
يَهَسنَ
de (f) - nutid
hisna
هِسنَ
de (f) - dåtid
yahasna
يَهَسنَ
de (f) - subjunktiv
yahasna
يَهَسنَ
de (f) - jussiv
ni två
tahaasaani
تَهَاسَانِ
ni två - nutid
histumaa
هِستُمَا
ni två - dåtid
tahasaa
تَهَسَا
ni två - subjunktiv
tahasaa
تَهَسَا
ni två - jussiv
de två (m)
yahaasaani
يَهَاسَانِ
de två (m) - nutid
hisaa
هِسَا
de två (m) - dåtid
yahasaa
يَهَسَا
de två (m) - subjunktiv
yahasaa
يَهَسَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tahaasaani
تَهَاسَانِ
de två (f) - nutid
hisataa
هِسَتَا
de två (f) - dåtid
tahasaa
تَهَسَا
de två (f) - subjunktiv
tahasaa
تَهَسَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
has
هَس
du (m) - imperativ
du (f)
haasii
هَاسِي
du (f) - imperativ
du (dual)
haasaa
هَاسَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
haasuu
هَاسُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
hasna
هَسنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.