Böjningsformer av verbet 'att bidra, dela'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ushimu
أُسهِمُ
jag - nutid
'ashamtu
أَسهَمتُ
jag - dåtid
'ushim
أُسهِم
jag - subjunktiv
'ushim
أُسهِم
jag - jussiv
du (m)
tushimu
تُسهِمُ
du (m) - nutid
'ashamta
أَسهَمتَ
du (m) - dåtid
tushim
تُسهِم
du (m) - subjunktiv
tushim
تُسهِم
du (m) - jussiv
du (f)
tushimiina
تُسهِمِينَ
du (f) - nutid
'ashamti
أَسهَمتِ
du (f) - dåtid
tushimii
تُسهِمِي
du (f) - subjunktiv
tushimii
تُسهِمِي
du (f) - jussiv
han
yushimu
يُسهِمُ
han - nutid
'ashama
أَسهَمَ
han - dåtid
yushim
يُسهِم
han - subjunktiv
yushim
يُسهِم
han - jussiv
hon
tushimu
تُسهِمُ
hon - nutid
'ashamat
أَسهَمَت
hon - dåtid
tushim
تُسهِم
hon - subjunktiv
tushim
تُسهِم
hon - jussiv
vi
nushimu
نُسهِمُ
vi - nutid
'ashamnaa
أَسهَمنَا
vi - dåtid
nushim
نُسهِم
vi - subjunktiv
nushim
نُسهِم
vi - jussiv
ni (m)
tushimuuna
تُسهِمُونَ
ni (m) - nutid
'ashamtum
أَسهَمتُم
ni (m) - dåtid
tushimuu
تُسهِمُوا
ni (m) - subjunktiv
tushimuu
تُسهِمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tushimna
تُسهِمنَ
ni (f) - nutid
'ashamtunna
أَسهَمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tushimna
تُسهِمنَ
ni (f) - subjunktiv
tushimna
تُسهِمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yushimuuna
يُسهِمُونَ
de (m) - nutid
'ashamuu
أَسهَمُوا
de (m) - dåtid
yushimuu
يُسهِمُوا
de (m) - subjunktiv
yushimuu
يُسهِمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yushimna
يُسهِمنَ
de (f) - nutid
'ashamna
أَسهَمنَ
de (f) - dåtid
yushimna
يُسهِمنَ
de (f) - subjunktiv
yushimna
يُسهِمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tushimaani
تُسهِمَانِ
ni två - nutid
'ashamtumaa
أَسهَمتُمَا
ni två - dåtid
tushimaa
تُسهِمَا
ni två - subjunktiv
tushimaa
تُسهِمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yushimaani
يُسهِمَانِ
de två (m) - nutid
'ashamaa
أَسهَمَا
de två (m) - dåtid
yushimaa
يُسهِمَا
de två (m) - subjunktiv
yushimaa
يُسهِمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tushimaani
تُسهِمَانِ
de två (f) - nutid
'ashamataa
أَسهَمَتَا
de två (f) - dåtid
tushimaa
تُسهِمَا
de två (f) - subjunktiv
tushimaa
تُسهِمَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.