Böjningsformer av verbet 'att bli dÃ¥lig, ruttna'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'afsudu
أَفسُدُ
jag - nutid
fasadtu
فَسَدتُ
jag - dåtid
'afsuda
أَفسُدَ
jag - subjunktiv
'afsud
أَفسُد
jag - jussiv
du (m)
tafsudu
تَفسُدُ
du (m) - nutid
fasadta
فَسَدتَ
du (m) - dåtid
tafsuda
تَفسُدَ
du (m) - subjunktiv
tafsud
تَفسُد
du (m) - jussiv
du (f)
tafsudiina
تَفسُدِينَ
du (f) - nutid
fasadti
فَسَدتِ
du (f) - dåtid
tafsudii
تَفسُدِي
du (f) - subjunktiv
tafsudii
تَفسُدِي
du (f) - jussiv
han
yafsudu
يَفسُدُ
han - nutid
fasada
فَسَدَ
han - dåtid
yafsuda
يَفسُدَ
han - subjunktiv
yafsud
يَفسُد
han - jussiv
hon
tafsudu
تَفسُدُ
hon - nutid
fasadat
فَسَدَت
hon - dåtid
tafsuda
تَفسُدَ
hon - subjunktiv
tafsud
تَفسُد
hon - jussiv
vi
nafsudu
نَفسُدُ
vi - nutid
fasadnaa
فَسَدنَا
vi - dåtid
nafsuda
نَفسُدَ
vi - subjunktiv
nafsud
نَفسُد
vi - jussiv
ni (m)
tafsuduuna
تَفسُدُونَ
ni (m) - nutid
fasadtum
فَسَدتُم
ni (m) - dåtid
tafsuduu
تَفسُدُوا
ni (m) - subjunktiv
tafsuduu
تَفسُدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tafsudna
تَفسُدنَ
ni (f) - nutid
fasadtunna
فَسَدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tafsudna
تَفسُدنَ
ni (f) - subjunktiv
tafsudna
تَفسُدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yafsuduuna
يَفسُدُونَ
de (m) - nutid
fasaduu
فَسَدُوا
de (m) - dåtid
yafsuduu
يَفسُدُوا
de (m) - subjunktiv
yafsuduu
يَفسُدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yafsudna
يَفسُدنَ
de (f) - nutid
fasadna
فَسَدنَ
de (f) - dåtid
yafsudna
يَفسُدنَ
de (f) - subjunktiv
yafsudna
يَفسُدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tafsudaani
تَفسُدَانِ
ni två - nutid
fasadtumaa
فَسَدتُمَا
ni två - dåtid
tafsudaa
تَفسُدَا
ni två - subjunktiv
tafsudaa
تَفسُدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yafsudaani
يَفسُدَانِ
de två (m) - nutid
fasadaa
فَسَدَا
de två (m) - dåtid
yafsudaa
يَفسُدَا
de två (m) - subjunktiv
yafsudaa
يَفسُدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tafsudaani
تَفسُدَانِ
de två (f) - nutid
fasadataa
فَسَدَتَا
de två (f) - dåtid
tafsudaa
تَفسُدَا
de två (f) - subjunktiv
tafsudaa
تَفسُدَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ufsud
أُفسُد
du (m) - imperativ
du (f)
'ufsudii
أُفسُدِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ufsudaa
أُفسُدَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ufsuduu
أُفسُدُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ufsudna
أُفسُدنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.