Böjningsformer av verbet 'att överdriva'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ufriTu
أُفرِطُ
jag - nutid
'afraTtu
أَفرَطتُ
jag - dåtid
'ufriT
أُفرِط
jag - subjunktiv
'ufriT
أُفرِط
jag - jussiv
du (m)
tufriTu
تُفرِطُ
du (m) - nutid
'afraTta
أَفرَطتَ
du (m) - dåtid
tufriT
تُفرِط
du (m) - subjunktiv
tufriT
تُفرِط
du (m) - jussiv
du (f)
tufriTiina
تُفرِطِينَ
du (f) - nutid
'afraTti
أَفرَطتِ
du (f) - dåtid
tufriTii
تُفرِطِي
du (f) - subjunktiv
tufriTii
تُفرِطِي
du (f) - jussiv
han
yufriTu
يُفرِطُ
han - nutid
'afraTa
أَفرَطَ
han - dåtid
yufriT
يُفرِط
han - subjunktiv
yufriT
يُفرِط
han - jussiv
hon
tufriTu
تُفرِطُ
hon - nutid
'afraTat
أَفرَطَت
hon - dåtid
tufriT
تُفرِط
hon - subjunktiv
tufriT
تُفرِط
hon - jussiv
vi
nufriTu
نُفرِطُ
vi - nutid
'afraTnaa
أَفرَطنَا
vi - dåtid
nufriT
نُفرِط
vi - subjunktiv
nufriT
نُفرِط
vi - jussiv
ni (m)
tufriTuuna
تُفرِطُونَ
ni (m) - nutid
'afraTtum
أَفرَطتُم
ni (m) - dåtid
tufriTuu
تُفرِطُوا
ni (m) - subjunktiv
tufriTuu
تُفرِطُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tufriTna
تُفرِطنَ
ni (f) - nutid
'afraTtunna
أَفرَطتُنَّ
ni (f) - dåtid
tufriTna
تُفرِطنَ
ni (f) - subjunktiv
tufriTna
تُفرِطنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yufriTuuna
يُفرِطُونَ
de (m) - nutid
'afraTuu
أَفرَطُوا
de (m) - dåtid
yufriTuu
يُفرِطُوا
de (m) - subjunktiv
yufriTuu
يُفرِطُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yufriTna
يُفرِطنَ
de (f) - nutid
'afraTna
أَفرَطنَ
de (f) - dåtid
yufriTna
يُفرِطنَ
de (f) - subjunktiv
yufriTna
يُفرِطنَ
de (f) - jussiv
ni två
tufriTaani
تُفرِطَانِ
ni två - nutid
'afraTtumaa
أَفرَطتُمَا
ni två - dåtid
tufriTaa
تُفرِطَا
ni två - subjunktiv
tufriTaa
تُفرِطَا
ni två - jussiv
de två (m)
yufriTaani
يُفرِطَانِ
de två (m) - nutid
'afraTaa
أَفرَطَا
de två (m) - dåtid
yufriTaa
يُفرِطَا
de två (m) - subjunktiv
yufriTaa
يُفرِطَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tufriTaani
تُفرِطَانِ
de två (f) - nutid
'afraTataa
أَفرَطَتَا
de två (f) - dåtid
tufriTaa
تُفرِطَا
de två (f) - subjunktiv
tufriTaa
تُفرِطَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.