Böjningsformer av verbet 'att förstärka'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uthabbitu
أُثَبِّتُ
jag - nutid
thabbattu
ثَبَّتُّ
jag - dåtid
'uthabbit
أُثَبِّت
jag - subjunktiv
'uthabbit
أُثَبِّت
jag - jussiv
du (m)
tuthabbitu
تُثَبِّتُ
du (m) - nutid
thabbatta
ثَبَّتَّ
du (m) - dåtid
tuthabbit
تُثَبِّت
du (m) - subjunktiv
tuthabbit
تُثَبِّت
du (m) - jussiv
du (f)
tuthabbitiina
تُثَبِّتِينَ
du (f) - nutid
thabbatti
ثَبَّتِّ
du (f) - dåtid
tuthabbitii
تُثَبِّتِي
du (f) - subjunktiv
tuthabbitii
تُثَبِّتِي
du (f) - jussiv
han
yuthabbitu
يُثَبِّتُ
han - nutid
thabbata
ثَبَّتَ
han - dåtid
yuthabbit
يُثَبِّت
han - subjunktiv
yuthabbit
يُثَبِّت
han - jussiv
hon
tuthabbitu
تُثَبِّتُ
hon - nutid
thabbatat
ثَبَّتَت
hon - dåtid
tuthabbit
تُثَبِّت
hon - subjunktiv
tuthabbit
تُثَبِّت
hon - jussiv
vi
nuthabbitu
نُثَبِّتُ
vi - nutid
thabbatnaa
ثَبَّتنَا
vi - dåtid
nuthabbit
نُثَبِّت
vi - subjunktiv
nuthabbit
نُثَبِّت
vi - jussiv
ni (m)
tuthabbituuna
تُثَبِّتُونَ
ni (m) - nutid
thabbattum
ثَبَّتُّم
ni (m) - dåtid
tuthabbituu
تُثَبِّتُوا
ni (m) - subjunktiv
tuthabbituu
تُثَبِّتُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuthabbitna
تُثَبِّتنَ
ni (f) - nutid
thabbattunna
ثَبَّتُّنَّ
ni (f) - dåtid
tuthabbitna
تُثَبِّتنَ
ni (f) - subjunktiv
tuthabbitna
تُثَبِّتنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuthabbituuna
يُثَبِّتُونَ
de (m) - nutid
thabbatuu
ثَبَّتُوا
de (m) - dåtid
yuthabbituu
يُثَبِّتُوا
de (m) - subjunktiv
yuthabbituu
يُثَبِّتُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuthabbitna
يُثَبِّتنَ
de (f) - nutid
thabbatna
ثَبَّتنَ
de (f) - dåtid
yuthabbitna
يُثَبِّتنَ
de (f) - subjunktiv
yuthabbitna
يُثَبِّتنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuthabbitaani
تُثَبِّتَانِ
ni två - nutid
thabbattumaa
ثَبَّتُّمَا
ni två - dåtid
tuthabbitaa
تُثَبِّتَا
ni två - subjunktiv
tuthabbitaa
تُثَبِّتَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuthabbitaani
يُثَبِّتَانِ
de två (m) - nutid
thabbataa
ثَبَّتَا
de två (m) - dåtid
yuthabbitaa
يُثَبِّتَا
de två (m) - subjunktiv
yuthabbitaa
يُثَبِّتَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuthabbitaani
تُثَبِّتَانِ
de två (f) - nutid
thabbatataa
ثَبَّتَتَا
de två (f) - dåtid
tuthabbitaa
تُثَبِّتَا
de två (f) - subjunktiv
tuthabbitaa
تُثَبِّتَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.