Böjningsformer av verbet 'att tygla'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ulajjimu
أُلَجِّمُ
jag - nutid
lajjamtu
لَجَّمتُ
jag - dåtid
'ulajjim
أُلَجِّم
jag - subjunktiv
'ulajjim
أُلَجِّم
jag - jussiv
du (m)
tulajjimu
تُلَجِّمُ
du (m) - nutid
lajjamta
لَجَّمتَ
du (m) - dåtid
tulajjim
تُلَجِّم
du (m) - subjunktiv
tulajjim
تُلَجِّم
du (m) - jussiv
du (f)
tulajjimiina
تُلَجِّمِينَ
du (f) - nutid
lajjamti
لَجَّمتِ
du (f) - dåtid
tulajjimii
تُلَجِّمِي
du (f) - subjunktiv
tulajjimii
تُلَجِّمِي
du (f) - jussiv
han
yulajjimu
يُلَجِّمُ
han - nutid
lajjama
لَجَّمَ
han - dåtid
yulajjim
يُلَجِّم
han - subjunktiv
yulajjim
يُلَجِّم
han - jussiv
hon
tulajjimu
تُلَجِّمُ
hon - nutid
lajjamat
لَجَّمَت
hon - dåtid
tulajjim
تُلَجِّم
hon - subjunktiv
tulajjim
تُلَجِّم
hon - jussiv
vi
nulajjimu
نُلَجِّمُ
vi - nutid
lajjamnaa
لَجَّمنَا
vi - dåtid
nulajjim
نُلَجِّم
vi - subjunktiv
nulajjim
نُلَجِّم
vi - jussiv
ni (m)
tulajjimuuna
تُلَجِّمُونَ
ni (m) - nutid
lajjamtum
لَجَّمتُم
ni (m) - dåtid
tulajjimuu
تُلَجِّمُوا
ni (m) - subjunktiv
tulajjimuu
تُلَجِّمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tulajjimna
تُلَجِّمنَ
ni (f) - nutid
lajjamtunna
لَجَّمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tulajjimna
تُلَجِّمنَ
ni (f) - subjunktiv
tulajjimna
تُلَجِّمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yulajjimuuna
يُلَجِّمُونَ
de (m) - nutid
lajjamuu
لَجَّمُوا
de (m) - dåtid
yulajjimuu
يُلَجِّمُوا
de (m) - subjunktiv
yulajjimuu
يُلَجِّمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yulajjimna
يُلَجِّمنَ
de (f) - nutid
lajjamna
لَجَّمنَ
de (f) - dåtid
yulajjimna
يُلَجِّمنَ
de (f) - subjunktiv
yulajjimna
يُلَجِّمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tulajjimaani
تُلَجِّمَانِ
ni två - nutid
lajjamtumaa
لَجَّمتُمَا
ni två - dåtid
tulajjimaa
تُلَجِّمَا
ni två - subjunktiv
tulajjimaa
تُلَجِّمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yulajjimaani
يُلَجِّمَانِ
de två (m) - nutid
lajjamaa
لَجَّمَا
de två (m) - dåtid
yulajjimaa
يُلَجِّمَا
de två (m) - subjunktiv
yulajjimaa
يُلَجِّمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tulajjimaani
تُلَجِّمَانِ
de två (f) - nutid
lajjamataa
لَجَّمَتَا
de två (f) - dåtid
tulajjimaa
تُلَجِّمَا
de två (f) - subjunktiv
tulajjimaa
تُلَجِّمَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.