Böjningsformer av verbet 'att ge anstÃ¥nd, sakta ned'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'umahhilu
أُمَهِّلُ
jag - nutid
mahhaltu
مَهَّلتُ
jag - dåtid
'umahhil
أُمَهِّل
jag - subjunktiv
'umahhil
أُمَهِّل
jag - jussiv
du (m)
tumahhilu
تُمَهِّلُ
du (m) - nutid
mahhalta
مَهَّلتَ
du (m) - dåtid
tumahhil
تُمَهِّل
du (m) - subjunktiv
tumahhil
تُمَهِّل
du (m) - jussiv
du (f)
tumahhiliina
تُمَهِّلِينَ
du (f) - nutid
mahhalti
مَهَّلتِ
du (f) - dåtid
tumahhilii
تُمَهِّلِي
du (f) - subjunktiv
tumahhilii
تُمَهِّلِي
du (f) - jussiv
han
yumahhilu
يُمَهِّلُ
han - nutid
mahhala
مَهَّلَ
han - dåtid
yumahhil
يُمَهِّل
han - subjunktiv
yumahhil
يُمَهِّل
han - jussiv
hon
tumahhilu
تُمَهِّلُ
hon - nutid
mahhalat
مَهَّلَت
hon - dåtid
tumahhil
تُمَهِّل
hon - subjunktiv
tumahhil
تُمَهِّل
hon - jussiv
vi
numahhilu
نُمَهِّلُ
vi - nutid
mahhalnaa
مَهَّلنَا
vi - dåtid
numahhil
نُمَهِّل
vi - subjunktiv
numahhil
نُمَهِّل
vi - jussiv
ni (m)
tumahhiluuna
تُمَهِّلُونَ
ni (m) - nutid
mahhaltum
مَهَّلتُم
ni (m) - dåtid
tumahhiluu
تُمَهِّلُوا
ni (m) - subjunktiv
tumahhiluu
تُمَهِّلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tumahhilna
تُمَهِّلنَ
ni (f) - nutid
mahhaltunna
مَهَّلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tumahhilna
تُمَهِّلنَ
ni (f) - subjunktiv
tumahhilna
تُمَهِّلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yumahhiluuna
يُمَهِّلُونَ
de (m) - nutid
mahhaluu
مَهَّلُوا
de (m) - dåtid
yumahhiluu
يُمَهِّلُوا
de (m) - subjunktiv
yumahhiluu
يُمَهِّلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yumahhilna
يُمَهِّلنَ
de (f) - nutid
mahhalna
مَهَّلنَ
de (f) - dåtid
yumahhilna
يُمَهِّلنَ
de (f) - subjunktiv
yumahhilna
يُمَهِّلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tumahhilaani
تُمَهِّلَانِ
ni två - nutid
mahhaltumaa
مَهَّلتُمَا
ni två - dåtid
tumahhilaa
تُمَهِّلَا
ni två - subjunktiv
tumahhilaa
تُمَهِّلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yumahhilaani
يُمَهِّلَانِ
de två (m) - nutid
mahhalaa
مَهَّلَا
de två (m) - dåtid
yumahhilaa
يُمَهِّلَا
de två (m) - subjunktiv
yumahhilaa
يُمَهِّلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tumahhilaani
تُمَهِّلَانِ
de två (f) - nutid
mahhalataa
مَهَّلَتَا
de två (f) - dåtid
tumahhilaa
تُمَهِّلَا
de två (f) - subjunktiv
tumahhilaa
تُمَهِّلَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.