Böjningsformer av verbet 'att slösa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ubadhdhiru
أُبَذِّرُ
jag - nutid
badhdhartu
بَذَّرتُ
jag - dåtid
'ubadhdhir
أُبَذِّر
jag - subjunktiv
'ubadhdhir
أُبَذِّر
jag - jussiv
du (m)
tubadhdhiru
تُبَذِّرُ
du (m) - nutid
badhdharta
بَذَّرتَ
du (m) - dåtid
tubadhdhir
تُبَذِّر
du (m) - subjunktiv
tubadhdhir
تُبَذِّر
du (m) - jussiv
du (f)
tubadhdhiriina
تُبَذِّرِينَ
du (f) - nutid
badhdharti
بَذَّرتِ
du (f) - dåtid
tubadhdhirii
تُبَذِّرِي
du (f) - subjunktiv
tubadhdhirii
تُبَذِّرِي
du (f) - jussiv
han
yubadhdhiru
يُبَذِّرُ
han - nutid
badhdhara
بَذَّرَ
han - dåtid
yubadhdhir
يُبَذِّر
han - subjunktiv
yubadhdhir
يُبَذِّر
han - jussiv
hon
tubadhdhiru
تُبَذِّرُ
hon - nutid
badhdharat
بَذَّرَت
hon - dåtid
tubadhdhir
تُبَذِّر
hon - subjunktiv
tubadhdhir
تُبَذِّر
hon - jussiv
vi
nubadhdhiru
نُبَذِّرُ
vi - nutid
badhdharnaa
بَذَّرنَا
vi - dåtid
nubadhdhir
نُبَذِّر
vi - subjunktiv
nubadhdhir
نُبَذِّر
vi - jussiv
ni (m)
tubadhdhiruuna
تُبَذِّرُونَ
ni (m) - nutid
badhdhartum
بَذَّرتُم
ni (m) - dåtid
tubadhdhiruu
تُبَذِّرُوا
ni (m) - subjunktiv
tubadhdhiruu
تُبَذِّرُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tubadhdhirna
تُبَذِّرنَ
ni (f) - nutid
badhdhartunna
بَذَّرتُنَّ
ni (f) - dåtid
tubadhdhirna
تُبَذِّرنَ
ni (f) - subjunktiv
tubadhdhirna
تُبَذِّرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yubadhdhiruuna
يُبَذِّرُونَ
de (m) - nutid
badhdharuu
بَذَّرُوا
de (m) - dåtid
yubadhdhiruu
يُبَذِّرُوا
de (m) - subjunktiv
yubadhdhiruu
يُبَذِّرُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yubadhdhirna
يُبَذِّرنَ
de (f) - nutid
badhdharna
بَذَّرنَ
de (f) - dåtid
yubadhdhirna
يُبَذِّرنَ
de (f) - subjunktiv
yubadhdhirna
يُبَذِّرنَ
de (f) - jussiv
ni två
tubadhdhiraani
تُبَذِّرَانِ
ni två - nutid
badhdhartumaa
بَذَّرتُمَا
ni två - dåtid
tubadhdhiraa
تُبَذِّرَا
ni två - subjunktiv
tubadhdhiraa
تُبَذِّرَا
ni två - jussiv
de två (m)
yubadhdhiraani
يُبَذِّرَانِ
de två (m) - nutid
badhdharaa
بَذَّرَا
de två (m) - dåtid
yubadhdhiraa
يُبَذِّرَا
de två (m) - subjunktiv
yubadhdhiraa
يُبَذِّرَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tubadhdhiraani
تُبَذِّرَانِ
de två (f) - nutid
badhdharataa
بَذَّرَتَا
de två (f) - dåtid
tubadhdhiraa
تُبَذِّرَا
de två (f) - subjunktiv
tubadhdhiraa
تُبَذِّرَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.