Böjningsformer av verbet 'att vara otÃ¥lig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ahla3u
أَهلَعُ
jag - nutid
hali3tu
هَلِعتُ
jag - dåtid
'ahla3a
أَهلَعَ
jag - subjunktiv
'ahla3
أَهلَع
jag - jussiv
du (m)
tahla3u
تَهلَعُ
du (m) - nutid
hali3ta
هَلِعتَ
du (m) - dåtid
tahla3a
تَهلَعَ
du (m) - subjunktiv
tahla3
تَهلَع
du (m) - jussiv
du (f)
tahla3iina
تَهلَعِينَ
du (f) - nutid
hali3ti
هَلِعتِ
du (f) - dåtid
tahla3ii
تَهلَعِي
du (f) - subjunktiv
tahla3ii
تَهلَعِي
du (f) - jussiv
han
yahla3u
يَهلَعُ
han - nutid
hali3a
هَلِعَ
han - dåtid
yahla3a
يَهلَعَ
han - subjunktiv
yahla3
يَهلَع
han - jussiv
hon
tahla3u
تَهلَعُ
hon - nutid
hali3at
هَلِعَت
hon - dåtid
tahla3a
تَهلَعَ
hon - subjunktiv
tahla3
تَهلَع
hon - jussiv
vi
nahla3u
نَهلَعُ
vi - nutid
hali3naa
هَلِعنَا
vi - dåtid
nahla3a
نَهلَعَ
vi - subjunktiv
nahla3
نَهلَع
vi - jussiv
ni (m)
tahla3uuna
تَهلَعُونَ
ni (m) - nutid
hali3tum
هَلِعتُم
ni (m) - dåtid
tahla3uu
تَهلَعُوا
ni (m) - subjunktiv
tahla3uu
تَهلَعُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tahla3na
تَهلَعنَ
ni (f) - nutid
hali3tunna
هَلِعتُنَّ
ni (f) - dåtid
tahla3na
تَهلَعنَ
ni (f) - subjunktiv
tahla3na
تَهلَعنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yahla3uuna
يَهلَعُونَ
de (m) - nutid
hali3uu
هَلِعُوا
de (m) - dåtid
yahla3uu
يَهلَعُوا
de (m) - subjunktiv
yahla3uu
يَهلَعُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yahla3na
يَهلَعنَ
de (f) - nutid
hali3na
هَلِعنَ
de (f) - dåtid
yahla3na
يَهلَعنَ
de (f) - subjunktiv
yahla3na
يَهلَعنَ
de (f) - jussiv
ni två
tahla3aani
تَهلَعَانِ
ni två - nutid
hali3tumaa
هَلِعتُمَا
ni två - dåtid
tahla3aa
تَهلَعَا
ni två - subjunktiv
tahla3aa
تَهلَعَا
ni två - jussiv
de två (m)
yahla3aani
يَهلَعَانِ
de två (m) - nutid
hali3aa
هَلِعَا
de två (m) - dåtid
yahla3aa
يَهلَعَا
de två (m) - subjunktiv
yahla3aa
يَهلَعَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tahla3aani
تَهلَعَانِ
de två (f) - nutid
hali3ataa
هَلِعَتَا
de två (f) - dåtid
tahla3aa
تَهلَعَا
de två (f) - subjunktiv
tahla3aa
تَهلَعَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ihla3
إِهلَع
du (m) - imperativ
du (f)
'ihla3ii
إِهلَعِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ihla3aa
إِهلَعَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ihla3uu
إِهلَعُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ihla3na
إِهلَعنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.