Böjningsformer av verbet 'att förstöra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uhalliku
أُهَلِّكُ
jag - nutid
hallaktu
هَلَّكتُ
jag - dåtid
'uhallik
أُهَلِّك
jag - subjunktiv
'uhallik
أُهَلِّك
jag - jussiv
du (m)
tuhalliku
تُهَلِّكُ
du (m) - nutid
hallakta
هَلَّكتَ
du (m) - dåtid
tuhallik
تُهَلِّك
du (m) - subjunktiv
tuhallik
تُهَلِّك
du (m) - jussiv
du (f)
tuhallikiina
تُهَلِّكِينَ
du (f) - nutid
hallakti
هَلَّكتِ
du (f) - dåtid
tuhallikii
تُهَلِّكِي
du (f) - subjunktiv
tuhallikii
تُهَلِّكِي
du (f) - jussiv
han
yuhalliku
يُهَلِّكُ
han - nutid
hallaka
هَلَّكَ
han - dåtid
yuhallik
يُهَلِّك
han - subjunktiv
yuhallik
يُهَلِّك
han - jussiv
hon
tuhalliku
تُهَلِّكُ
hon - nutid
hallakat
هَلَّكَت
hon - dåtid
tuhallik
تُهَلِّك
hon - subjunktiv
tuhallik
تُهَلِّك
hon - jussiv
vi
nuhalliku
نُهَلِّكُ
vi - nutid
hallaknaa
هَلَّكنَا
vi - dåtid
nuhallik
نُهَلِّك
vi - subjunktiv
nuhallik
نُهَلِّك
vi - jussiv
ni (m)
tuhallikuuna
تُهَلِّكُونَ
ni (m) - nutid
hallaktum
هَلَّكتُم
ni (m) - dåtid
tuhallikuu
تُهَلِّكُوا
ni (m) - subjunktiv
tuhallikuu
تُهَلِّكُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuhallikna
تُهَلِّكنَ
ni (f) - nutid
hallaktunna
هَلَّكتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuhallikna
تُهَلِّكنَ
ni (f) - subjunktiv
tuhallikna
تُهَلِّكنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuhallikuuna
يُهَلِّكُونَ
de (m) - nutid
hallakuu
هَلَّكُوا
de (m) - dåtid
yuhallikuu
يُهَلِّكُوا
de (m) - subjunktiv
yuhallikuu
يُهَلِّكُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuhallikna
يُهَلِّكنَ
de (f) - nutid
hallakna
هَلَّكنَ
de (f) - dåtid
yuhallikna
يُهَلِّكنَ
de (f) - subjunktiv
yuhallikna
يُهَلِّكنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuhallikaani
تُهَلِّكَانِ
ni två - nutid
hallaktumaa
هَلَّكتُمَا
ni två - dåtid
tuhallikaa
تُهَلِّكَا
ni två - subjunktiv
tuhallikaa
تُهَلِّكَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuhallikaani
يُهَلِّكَانِ
de två (m) - nutid
hallakaa
هَلَّكَا
de två (m) - dåtid
yuhallikaa
يُهَلِّكَا
de två (m) - subjunktiv
yuhallikaa
يُهَلِّكَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuhallikaani
تُهَلِّكَانِ
de två (f) - nutid
hallakataa
هَلَّكَتَا
de två (f) - dåtid
tuhallikaa
تُهَلِّكَا
de två (f) - subjunktiv
tuhallikaa
تُهَلِّكَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.