Böjningsformer av verbet 'att bemästra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uHsinu
أُحسِنُ
jag - nutid
'aHsantu
أَحسَنتُ
jag - dåtid
'uHsin
أُحسِن
jag - subjunktiv
'uHsin
أُحسِن
jag - jussiv
du (m)
tuHsinu
تُحسِنُ
du (m) - nutid
'aHsanta
أَحسَنتَ
du (m) - dåtid
tuHsin
تُحسِن
du (m) - subjunktiv
tuHsin
تُحسِن
du (m) - jussiv
du (f)
tuHsiniina
تُحسِنِينَ
du (f) - nutid
'aHsanti
أَحسَنتِ
du (f) - dåtid
tuHsinii
تُحسِنِي
du (f) - subjunktiv
tuHsinii
تُحسِنِي
du (f) - jussiv
han
yuHsinu
يُحسِنُ
han - nutid
'aHsana
أَحسَنَ
han - dåtid
yuHsin
يُحسِن
han - subjunktiv
yuHsin
يُحسِن
han - jussiv
hon
tuHsinu
تُحسِنُ
hon - nutid
'aHsanat
أَحسَنَت
hon - dåtid
tuHsin
تُحسِن
hon - subjunktiv
tuHsin
تُحسِن
hon - jussiv
vi
nuHsinu
نُحسِنُ
vi - nutid
'aHsannaa
أَحسَنَّا
vi - dåtid
nuHsin
نُحسِن
vi - subjunktiv
nuHsin
نُحسِن
vi - jussiv
ni (m)
tuHsinuuna
تُحسِنُونَ
ni (m) - nutid
'aHsantum
أَحسَنتُم
ni (m) - dåtid
tuHsinuu
تُحسِنُوا
ni (m) - subjunktiv
tuHsinuu
تُحسِنُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuHsinna
تُحسِنَّ
ni (f) - nutid
'aHsantunna
أَحسَنتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuHsinna
تُحسِنَّ
ni (f) - subjunktiv
tuHsinna
تُحسِنَّ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuHsinuuna
يُحسِنُونَ
de (m) - nutid
'aHsanuu
أَحسَنُوا
de (m) - dåtid
yuHsinuu
يُحسِنُوا
de (m) - subjunktiv
yuHsinuu
يُحسِنُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuHsinna
يُحسِنَّ
de (f) - nutid
'aHsanna
أَحسَنَّ
de (f) - dåtid
yuHsinna
يُحسِنَّ
de (f) - subjunktiv
yuHsinna
يُحسِنَّ
de (f) - jussiv
ni två
tuHsinaani
تُحسِنَانِ
ni två - nutid
'aHsantumaa
أَحسَنتُمَا
ni två - dåtid
tuHsinaa
تُحسِنَا
ni två - subjunktiv
tuHsinaa
تُحسِنَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuHsinaani
يُحسِنَانِ
de två (m) - nutid
'aHsanaa
أَحسَنَا
de två (m) - dåtid
yuHsinaa
يُحسِنَا
de två (m) - subjunktiv
yuHsinaa
يُحسِنَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuHsinaani
تُحسِنَانِ
de två (f) - nutid
'aHsanataa
أَحسَنَتَا
de två (f) - dåtid
tuHsinaa
تُحسِنَا
de två (f) - subjunktiv
tuHsinaa
تُحسِنَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.