Böjningsformer av verbet 'att fästa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aljanu
أَلجَنُ
jag - nutid
lajintu
لَجِنتُ
jag - dåtid
'aljana
أَلجَنَ
jag - subjunktiv
'aljan
أَلجَن
jag - jussiv
du (m)
taljanu
تَلجَنُ
du (m) - nutid
lajinta
لَجِنتَ
du (m) - dåtid
taljana
تَلجَنَ
du (m) - subjunktiv
taljan
تَلجَن
du (m) - jussiv
du (f)
taljaniina
تَلجَنِينَ
du (f) - nutid
lajinti
لَجِنتِ
du (f) - dåtid
taljanii
تَلجَنِي
du (f) - subjunktiv
taljanii
تَلجَنِي
du (f) - jussiv
han
yaljanu
يَلجَنُ
han - nutid
lajina
لَجِنَ
han - dåtid
yaljana
يَلجَنَ
han - subjunktiv
yaljan
يَلجَن
han - jussiv
hon
taljanu
تَلجَنُ
hon - nutid
lajinat
لَجِنَت
hon - dåtid
taljana
تَلجَنَ
hon - subjunktiv
taljan
تَلجَن
hon - jussiv
vi
naljanu
نَلجَنُ
vi - nutid
lajinnaa
لَجِنَّا
vi - dåtid
naljana
نَلجَنَ
vi - subjunktiv
naljan
نَلجَن
vi - jussiv
ni (m)
taljanuuna
تَلجَنُونَ
ni (m) - nutid
lajintum
لَجِنتُم
ni (m) - dåtid
taljanuu
تَلجَنُوا
ni (m) - subjunktiv
taljanuu
تَلجَنُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taljanna
تَلجَنَّ
ni (f) - nutid
lajintunna
لَجِنتُنَّ
ni (f) - dåtid
taljanna
تَلجَنَّ
ni (f) - subjunktiv
taljanna
تَلجَنَّ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaljanuuna
يَلجَنُونَ
de (m) - nutid
lajinuu
لَجِنُوا
de (m) - dåtid
yaljanuu
يَلجَنُوا
de (m) - subjunktiv
yaljanuu
يَلجَنُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaljanna
يَلجَنَّ
de (f) - nutid
lajinna
لَجِنَّ
de (f) - dåtid
yaljanna
يَلجَنَّ
de (f) - subjunktiv
yaljanna
يَلجَنَّ
de (f) - jussiv
ni två
taljanaani
تَلجَنَانِ
ni två - nutid
lajintumaa
لَجِنتُمَا
ni två - dåtid
taljanaa
تَلجَنَا
ni två - subjunktiv
taljanaa
تَلجَنَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaljanaani
يَلجَنَانِ
de två (m) - nutid
lajinaa
لَجِنَا
de två (m) - dåtid
yaljanaa
يَلجَنَا
de två (m) - subjunktiv
yaljanaa
يَلجَنَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taljanaani
تَلجَنَانِ
de två (f) - nutid
lajinataa
لَجِنَتَا
de två (f) - dåtid
taljanaa
تَلجَنَا
de två (f) - subjunktiv
taljanaa
تَلجَنَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'iljan
إِلجَن
du (m) - imperativ
du (f)
'iljanii
إِلجَنِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'iljanaa
إِلجَنَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'iljanuu
إِلجَنُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'iljanna
إِلجَننَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.