Böjningsformer av verbet 'att Ã¥ska'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ar3udu
أَرعُدُ
jag - nutid
ra3adtu
رَعَدتُ
jag - dåtid
'ar3uda
أَرعُدَ
jag - subjunktiv
'ar3ud
أَرعُد
jag - jussiv
du (m)
tar3udu
تَرعُدُ
du (m) - nutid
ra3adta
رَعَدتَ
du (m) - dåtid
tar3uda
تَرعُدَ
du (m) - subjunktiv
tar3ud
تَرعُد
du (m) - jussiv
du (f)
tar3udiina
تَرعُدِينَ
du (f) - nutid
ra3adti
رَعَدتِ
du (f) - dåtid
tar3udii
تَرعُدِي
du (f) - subjunktiv
tar3udii
تَرعُدِي
du (f) - jussiv
han
yar3udu
يَرعُدُ
han - nutid
ra3ada
رَعَدَ
han - dåtid
yar3uda
يَرعُدَ
han - subjunktiv
yar3ud
يَرعُد
han - jussiv
hon
tar3udu
تَرعُدُ
hon - nutid
ra3adat
رَعَدَت
hon - dåtid
tar3uda
تَرعُدَ
hon - subjunktiv
tar3ud
تَرعُد
hon - jussiv
vi
nar3udu
نَرعُدُ
vi - nutid
ra3adnaa
رَعَدنَا
vi - dåtid
nar3uda
نَرعُدَ
vi - subjunktiv
nar3ud
نَرعُد
vi - jussiv
ni (m)
tar3uduuna
تَرعُدُونَ
ni (m) - nutid
ra3adtum
رَعَدتُم
ni (m) - dåtid
tar3uduu
تَرعُدُوا
ni (m) - subjunktiv
tar3uduu
تَرعُدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tar3udna
تَرعُدنَ
ni (f) - nutid
ra3adtunna
رَعَدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tar3udna
تَرعُدنَ
ni (f) - subjunktiv
tar3udna
تَرعُدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yar3uduuna
يَرعُدُونَ
de (m) - nutid
ra3aduu
رَعَدُوا
de (m) - dåtid
yar3uduu
يَرعُدُوا
de (m) - subjunktiv
yar3uduu
يَرعُدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yar3udna
يَرعُدنَ
de (f) - nutid
ra3adna
رَعَدنَ
de (f) - dåtid
yar3udna
يَرعُدنَ
de (f) - subjunktiv
yar3udna
يَرعُدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tar3udaani
تَرعُدَانِ
ni två - nutid
ra3adtumaa
رَعَدتُمَا
ni två - dåtid
tar3udaa
تَرعُدَا
ni två - subjunktiv
tar3udaa
تَرعُدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yar3udaani
يَرعُدَانِ
de två (m) - nutid
ra3adaa
رَعَدَا
de två (m) - dåtid
yar3udaa
يَرعُدَا
de två (m) - subjunktiv
yar3udaa
يَرعُدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tar3udaani
تَرعُدَانِ
de två (f) - nutid
ra3adataa
رَعَدَتَا
de två (f) - dåtid
tar3udaa
تَرعُدَا
de två (f) - subjunktiv
tar3udaa
تَرعُدَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ur3ud
أُرعُد
du (m) - imperativ
du (f)
'ur3udii
أُرعُدِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ur3udaa
أُرعُدَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ur3uduu
أُرعُدُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ur3udna
أُرعُدنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.