Böjningsformer av verbet 'att vara rädd'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ar3abu
أَرعَبُ
jag - nutid
ra3abtu
رَعَبتُ
jag - dåtid
'ar3aba
أَرعَبَ
jag - subjunktiv
'ar3ab
أَرعَب
jag - jussiv
du (m)
tar3abu
تَرعَبُ
du (m) - nutid
ra3abta
رَعَبتَ
du (m) - dåtid
tar3aba
تَرعَبَ
du (m) - subjunktiv
tar3ab
تَرعَب
du (m) - jussiv
du (f)
tar3abiina
تَرعَبِينَ
du (f) - nutid
ra3abti
رَعَبتِ
du (f) - dåtid
tar3abii
تَرعَبِي
du (f) - subjunktiv
tar3abii
تَرعَبِي
du (f) - jussiv
han
yar3abu
يَرعَبُ
han - nutid
ra3aba
رَعَبَ
han - dåtid
yar3aba
يَرعَبَ
han - subjunktiv
yar3ab
يَرعَب
han - jussiv
hon
tar3abu
تَرعَبُ
hon - nutid
ra3abat
رَعَبَت
hon - dåtid
tar3aba
تَرعَبَ
hon - subjunktiv
tar3ab
تَرعَب
hon - jussiv
vi
nar3abu
نَرعَبُ
vi - nutid
ra3abnaa
رَعَبنَا
vi - dåtid
nar3aba
نَرعَبَ
vi - subjunktiv
nar3ab
نَرعَب
vi - jussiv
ni (m)
tar3abuuna
تَرعَبُونَ
ni (m) - nutid
ra3abtum
رَعَبتُم
ni (m) - dåtid
tar3abuu
تَرعَبُوا
ni (m) - subjunktiv
tar3abuu
تَرعَبُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tar3abna
تَرعَبنَ
ni (f) - nutid
ra3abtunna
رَعَبتُنَّ
ni (f) - dåtid
tar3abna
تَرعَبنَ
ni (f) - subjunktiv
tar3abna
تَرعَبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yar3abuuna
يَرعَبُونَ
de (m) - nutid
ra3abuu
رَعَبُوا
de (m) - dåtid
yar3abuu
يَرعَبُوا
de (m) - subjunktiv
yar3abuu
يَرعَبُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yar3abna
يَرعَبنَ
de (f) - nutid
ra3abna
رَعَبنَ
de (f) - dåtid
yar3abna
يَرعَبنَ
de (f) - subjunktiv
yar3abna
يَرعَبنَ
de (f) - jussiv
ni två
tar3abaani
تَرعَبَانِ
ni två - nutid
ra3abtumaa
رَعَبتُمَا
ni två - dåtid
tar3abaa
تَرعَبَا
ni två - subjunktiv
tar3abaa
تَرعَبَا
ni två - jussiv
de två (m)
yar3abaani
يَرعَبَانِ
de två (m) - nutid
ra3abaa
رَعَبَا
de två (m) - dåtid
yar3abaa
يَرعَبَا
de två (m) - subjunktiv
yar3abaa
يَرعَبَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tar3abaani
تَرعَبَانِ
de två (f) - nutid
ra3abataa
رَعَبَتَا
de två (f) - dåtid
tar3abaa
تَرعَبَا
de två (f) - subjunktiv
tar3abaa
تَرعَبَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ir3ab
إِرعَب
du (m) - imperativ
du (f)
'ir3abii
إِرعَبِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ir3abaa
إِرعَبَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ir3abuu
إِرعَبُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ir3abna
إِرعَبنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.