Böjningsformer av verbet 'att utföra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ujrii
أُجرِي
jag - nutid
'ajraytu
أَجرَيتُ
jag - dåtid
'ujrii
أُجرِي
jag - subjunktiv
'ujrii
أُجرِي
jag - jussiv
du (m)
tujrii
تُجرِي
du (m) - nutid
'ajrayta
أَجرَيتَ
du (m) - dåtid
tujrii
تُجرِي
du (m) - subjunktiv
tujrii
تُجرِي
du (m) - jussiv
du (f)
tujriina
تُجرِينَ
du (f) - nutid
'ajrayti
أَجرَيتِ
du (f) - dåtid
tujriyii
تُجرِيِي
du (f) - subjunktiv
tujriyii
تُجرِيِي
du (f) - jussiv
han
yujrii
يُجرِي
han - nutid
'ajraa
أَجرَى
han - dåtid
yujrii
يُجرِي
han - subjunktiv
yujrii
يُجرِي
han - jussiv
hon
tujrii
تُجرِي
hon - nutid
'ajrat
أَجرَت
hon - dåtid
tujrii
تُجرِي
hon - subjunktiv
tujrii
تُجرِي
hon - jussiv
vi
nujrii
نُجرِي
vi - nutid
'ajraynaa
أَجرَينَا
vi - dåtid
nujrii
نُجرِي
vi - subjunktiv
nujrii
نُجرِي
vi - jussiv
ni (m)
tujruuna
تُجرُونَ
ni (m) - nutid
'ajraytum
أَجرَيتُم
ni (m) - dåtid
tujriyuu
تُجرِيُوا
ni (m) - subjunktiv
tujriyuu
تُجرِيُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tujriina
تُجرِينَ
ni (f) - nutid
'ajraytunna
أَجرَيتُنَّ
ni (f) - dåtid
tujriina
تُجرِينَ
ni (f) - subjunktiv
tujriina
تُجرِينَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yujrii
يُجرِي
de (m) - nutid
'ajruu
أَجرُوا
de (m) - dåtid
yujriyuu
يُجرِيُوا
de (m) - subjunktiv
yujriyuu
يُجرِيُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yujrii
يُجرِي
de (f) - nutid
'ajrayna
أَجرَينَ
de (f) - dåtid
yujriina
يُجرِينَ
de (f) - subjunktiv
yujriina
يُجرِينَ
de (f) - jussiv
ni två
tujriyaani
تُجرِيَانِ
ni två - nutid
'ajraytumaa
أَجرَيتُمَا
ni två - dåtid
tujriyaa
تُجرِيَا
ni två - subjunktiv
tujriyaa
تُجرِيَا
ni två - jussiv
de två (m)
yujriyaani
يُجرِيَانِ
de två (m) - nutid
'ajrayaa
أَجرَيَا
de två (m) - dåtid
yujriyaa
يُجرِيَا
de två (m) - subjunktiv
yujriyaa
يُجرِيَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tujriyaani
تُجرِيَانِ
de två (f) - nutid
'ajrataa
أَجرَتَا
de två (f) - dåtid
tujriyaa
تُجرِيَا
de två (f) - subjunktiv
tujriyaa
تُجرِيَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.