Böjningsformer av verbet 'att polera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aSqulu
أَصقُلُ
jag - nutid
Saqaltu
صَقَلتُ
jag - dåtid
'aSqula
أَصقُلَ
jag - subjunktiv
'aSqul
أَصقُل
jag - jussiv
du (m)
taSqulu
تَصقُلُ
du (m) - nutid
Saqalta
صَقَلتَ
du (m) - dåtid
taSqula
تَصقُلَ
du (m) - subjunktiv
taSqul
تَصقُل
du (m) - jussiv
du (f)
taSquliina
تَصقُلِينَ
du (f) - nutid
Saqalti
صَقَلتِ
du (f) - dåtid
taSqulii
تَصقُلِي
du (f) - subjunktiv
taSqulii
تَصقُلِي
du (f) - jussiv
han
yaSqulu
يَصقُلُ
han - nutid
Saqala
صَقَلَ
han - dåtid
yaSqula
يَصقُلَ
han - subjunktiv
yaSqul
يَصقُل
han - jussiv
hon
taSqulu
تَصقُلُ
hon - nutid
Saqalat
صَقَلَت
hon - dåtid
taSqula
تَصقُلَ
hon - subjunktiv
taSqul
تَصقُل
hon - jussiv
vi
naSqulu
نَصقُلُ
vi - nutid
Saqalnaa
صَقَلنَا
vi - dåtid
naSqula
نَصقُلَ
vi - subjunktiv
naSqul
نَصقُل
vi - jussiv
ni (m)
taSquluuna
تَصقُلُونَ
ni (m) - nutid
Saqaltum
صَقَلتُم
ni (m) - dåtid
taSquluu
تَصقُلُوا
ni (m) - subjunktiv
taSquluu
تَصقُلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taSqulna
تَصقُلنَ
ni (f) - nutid
Saqaltunna
صَقَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
taSqulna
تَصقُلنَ
ni (f) - subjunktiv
taSqulna
تَصقُلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaSquluuna
يَصقُلُونَ
de (m) - nutid
Saqaluu
صَقَلُوا
de (m) - dåtid
yaSquluu
يَصقُلُوا
de (m) - subjunktiv
yaSquluu
يَصقُلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaSqulna
يَصقُلنَ
de (f) - nutid
Saqalna
صَقَلنَ
de (f) - dåtid
yaSqulna
يَصقُلنَ
de (f) - subjunktiv
yaSqulna
يَصقُلنَ
de (f) - jussiv
ni två
taSqulaani
تَصقُلَانِ
ni två - nutid
Saqaltumaa
صَقَلتُمَا
ni två - dåtid
taSqulaa
تَصقُلَا
ni två - subjunktiv
taSqulaa
تَصقُلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaSqulaani
يَصقُلَانِ
de två (m) - nutid
Saqalaa
صَقَلَا
de två (m) - dåtid
yaSqulaa
يَصقُلَا
de två (m) - subjunktiv
yaSqulaa
يَصقُلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taSqulaani
تَصقُلَانِ
de två (f) - nutid
Saqalataa
صَقَلَتَا
de två (f) - dåtid
taSqulaa
تَصقُلَا
de två (f) - subjunktiv
taSqulaa
تَصقُلَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'uSqul
أُصقُل
du (m) - imperativ
du (f)
'uSqulii
أُصقُلِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'uSqulaa
أُصقُلَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'uSquluu
أُصقُلُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uSqulna
أُصقُلنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.