Böjningsformer av verbet 'att pulsera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anbiDu
أَنبِضُ
jag - nutid
nabaDtu
نَبَضتُ
jag - dåtid
'anbiDa
أَنبِضَ
jag - subjunktiv
'anbiD
أَنبِض
jag - jussiv
du (m)
tanbiDu
تَنبِضُ
du (m) - nutid
nabaDta
نَبَضتَ
du (m) - dåtid
tanbiDa
تَنبِضَ
du (m) - subjunktiv
tanbiD
تَنبِض
du (m) - jussiv
du (f)
tanbiDiina
تَنبِضِينَ
du (f) - nutid
nabaDti
نَبَضتِ
du (f) - dåtid
tanbiDii
تَنبِضِي
du (f) - subjunktiv
tanbiDii
تَنبِضِي
du (f) - jussiv
han
yanbiDu
يَنبِضُ
han - nutid
nabaDa
نَبَضَ
han - dåtid
yanbiDa
يَنبِضَ
han - subjunktiv
yanbiD
يَنبِض
han - jussiv
hon
tanbiDu
تَنبِضُ
hon - nutid
nabaDat
نَبَضَت
hon - dåtid
tanbiDa
تَنبِضَ
hon - subjunktiv
tanbiD
تَنبِض
hon - jussiv
vi
nanbiDu
نَنبِضُ
vi - nutid
nabaDnaa
نَبَضنَا
vi - dåtid
nanbiDa
نَنبِضَ
vi - subjunktiv
nanbiD
نَنبِض
vi - jussiv
ni (m)
tanbiDuuna
تَنبِضُونَ
ni (m) - nutid
nabaDtum
نَبَضتُم
ni (m) - dåtid
tanbiDuu
تَنبِضُوا
ni (m) - subjunktiv
tanbiDuu
تَنبِضُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanbiDna
تَنبِضنَ
ni (f) - nutid
nabaDtunna
نَبَضتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanbiDna
تَنبِضنَ
ni (f) - subjunktiv
tanbiDna
تَنبِضنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanbiDuuna
يَنبِضُونَ
de (m) - nutid
nabaDuu
نَبَضُوا
de (m) - dåtid
yanbiDuu
يَنبِضُوا
de (m) - subjunktiv
yanbiDuu
يَنبِضُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanbiDna
يَنبِضنَ
de (f) - nutid
nabaDna
نَبَضنَ
de (f) - dåtid
yanbiDna
يَنبِضنَ
de (f) - subjunktiv
yanbiDna
يَنبِضنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanbiDaani
تَنبِضَانِ
ni två - nutid
nabaDtumaa
نَبَضتُمَا
ni två - dåtid
tanbiDaa
تَنبِضَا
ni två - subjunktiv
tanbiDaa
تَنبِضَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanbiDaani
يَنبِضَانِ
de två (m) - nutid
nabaDaa
نَبَضَا
de två (m) - dåtid
yanbiDaa
يَنبِضَا
de två (m) - subjunktiv
yanbiDaa
يَنبِضَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanbiDaani
تَنبِضَانِ
de två (f) - nutid
nabaDataa
نَبَضَتَا
de två (f) - dåtid
tanbiDaa
تَنبِضَا
de två (f) - subjunktiv
tanbiDaa
تَنبِضَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'inbiD
إِنبِض
du (m) - imperativ
du (f)
'inbiDii
إِنبِضِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'inbiDaa
إِنبِضَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'inbiDuu
إِنبِضُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'inbiDna
إِنبِضنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.