Böjningsformer av verbet 'att överträffa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anbughu
أَنبُغُ
jag - nutid
nabaghtu
نَبَغتُ
jag - dåtid
'anbugha
أَنبُغَ
jag - subjunktiv
'anbugh
أَنبُغ
jag - jussiv
du (m)
tanbughu
تَنبُغُ
du (m) - nutid
nabaghta
نَبَغتَ
du (m) - dåtid
tanbugha
تَنبُغَ
du (m) - subjunktiv
tanbugh
تَنبُغ
du (m) - jussiv
du (f)
tanbughiina
تَنبُغِينَ
du (f) - nutid
nabaghti
نَبَغتِ
du (f) - dåtid
tanbughii
تَنبُغِي
du (f) - subjunktiv
tanbughii
تَنبُغِي
du (f) - jussiv
han
yanbughu
يَنبُغُ
han - nutid
nabagha
نَبَغَ
han - dåtid
yanbugha
يَنبُغَ
han - subjunktiv
yanbugh
يَنبُغ
han - jussiv
hon
tanbughu
تَنبُغُ
hon - nutid
nabaghat
نَبَغَت
hon - dåtid
tanbugha
تَنبُغَ
hon - subjunktiv
tanbugh
تَنبُغ
hon - jussiv
vi
nanbughu
نَنبُغُ
vi - nutid
nabaghnaa
نَبَغنَا
vi - dåtid
nanbugha
نَنبُغَ
vi - subjunktiv
nanbugh
نَنبُغ
vi - jussiv
ni (m)
tanbughuuna
تَنبُغُونَ
ni (m) - nutid
nabaghtum
نَبَغتُم
ni (m) - dåtid
tanbughuu
تَنبُغُوا
ni (m) - subjunktiv
tanbughuu
تَنبُغُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanbughna
تَنبُغنَ
ni (f) - nutid
nabaghtunna
نَبَغتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanbughna
تَنبُغنَ
ni (f) - subjunktiv
tanbughna
تَنبُغنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanbughuuna
يَنبُغُونَ
de (m) - nutid
nabaghuu
نَبَغُوا
de (m) - dåtid
yanbughuu
يَنبُغُوا
de (m) - subjunktiv
yanbughuu
يَنبُغُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanbughna
يَنبُغنَ
de (f) - nutid
nabaghna
نَبَغنَ
de (f) - dåtid
yanbughna
يَنبُغنَ
de (f) - subjunktiv
yanbughna
يَنبُغنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanbughaani
تَنبُغَانِ
ni två - nutid
nabaghtumaa
نَبَغتُمَا
ni två - dåtid
tanbughaa
تَنبُغَا
ni två - subjunktiv
tanbughaa
تَنبُغَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanbughaani
يَنبُغَانِ
de två (m) - nutid
nabaghaa
نَبَغَا
de två (m) - dåtid
yanbughaa
يَنبُغَا
de två (m) - subjunktiv
yanbughaa
يَنبُغَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanbughaani
تَنبُغَانِ
de två (f) - nutid
nabaghataa
نَبَغَتَا
de två (f) - dåtid
tanbughaa
تَنبُغَا
de två (f) - subjunktiv
tanbughaa
تَنبُغَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'unbugh
أُنبُغ
du (m) - imperativ
du (f)
'unbughii
أُنبُغِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'unbughaa
أُنبُغَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'unbughuu
أُنبُغُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'unbughna
أُنبُغنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.