Böjningsformer av verbet 'att plocka isär'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ufakkiku
أُفَكِّكُ
jag - nutid
fakkaktu
فَكَّكتُ
jag - dåtid
'ufakkik
أُفَكِّك
jag - subjunktiv
'ufakkik
أُفَكِّك
jag - jussiv
du (m)
tufakkiku
تُفَكِّكُ
du (m) - nutid
fakkakta
فَكَّكتَ
du (m) - dåtid
tufakkik
تُفَكِّك
du (m) - subjunktiv
tufakkik
تُفَكِّك
du (m) - jussiv
du (f)
tufakkikiina
تُفَكِّكِينَ
du (f) - nutid
fakkakti
فَكَّكتِ
du (f) - dåtid
tufakkikii
تُفَكِّكِي
du (f) - subjunktiv
tufakkikii
تُفَكِّكِي
du (f) - jussiv
han
yufakkiku
يُفَكِّكُ
han - nutid
fakkaka
فَكَّكَ
han - dåtid
yufakkik
يُفَكِّك
han - subjunktiv
yufakkik
يُفَكِّك
han - jussiv
hon
tufakkiku
تُفَكِّكُ
hon - nutid
fakkakat
فَكَّكَت
hon - dåtid
tufakkik
تُفَكِّك
hon - subjunktiv
tufakkik
تُفَكِّك
hon - jussiv
vi
nufakkiku
نُفَكِّكُ
vi - nutid
fakkaknaa
فَكَّكنَا
vi - dåtid
nufakkik
نُفَكِّك
vi - subjunktiv
nufakkik
نُفَكِّك
vi - jussiv
ni (m)
tufakkikuuna
تُفَكِّكُونَ
ni (m) - nutid
fakkaktum
فَكَّكتُم
ni (m) - dåtid
tufakkikuu
تُفَكِّكُوا
ni (m) - subjunktiv
tufakkikuu
تُفَكِّكُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tufakkikna
تُفَكِّكنَ
ni (f) - nutid
fakkaktunna
فَكَّكتُنَّ
ni (f) - dåtid
tufakkikna
تُفَكِّكنَ
ni (f) - subjunktiv
tufakkikna
تُفَكِّكنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yufakkikuuna
يُفَكِّكُونَ
de (m) - nutid
fakkakuu
فَكَّكُوا
de (m) - dåtid
yufakkikuu
يُفَكِّكُوا
de (m) - subjunktiv
yufakkikuu
يُفَكِّكُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yufakkikna
يُفَكِّكنَ
de (f) - nutid
fakkakna
فَكَّكنَ
de (f) - dåtid
yufakkikna
يُفَكِّكنَ
de (f) - subjunktiv
yufakkikna
يُفَكِّكنَ
de (f) - jussiv
ni två
tufakkikaani
تُفَكِّكَانِ
ni två - nutid
fakkaktumaa
فَكَّكتُمَا
ni två - dåtid
tufakkikaa
تُفَكِّكَا
ni två - subjunktiv
tufakkikaa
تُفَكِّكَا
ni två - jussiv
de två (m)
yufakkikaani
يُفَكِّكَانِ
de två (m) - nutid
fakkakaa
فَكَّكَا
de två (m) - dåtid
yufakkikaa
يُفَكِّكَا
de två (m) - subjunktiv
yufakkikaa
يُفَكِّكَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tufakkikaani
تُفَكِّكَانِ
de två (f) - nutid
fakkakataa
فَكَّكَتَا
de två (f) - dåtid
tufakkikaa
تُفَكِّكَا
de två (f) - subjunktiv
tufakkikaa
تُفَكِّكَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.