Böjningsformer av verbet 'att blÃ¥sa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ahubbu
أَهُبُّ
jag - nutid
hababtu
هَبَبتُ
jag - dåtid
'ahubba
أَهُبَّ
jag - subjunktiv
'ahubba
أَهُبَّ
jag - jussiv
du (m)
tahubbu
تَهُبُّ
du (m) - nutid
hababta
هَبَبتَ
du (m) - dåtid
tahubba
تَهُبَّ
du (m) - subjunktiv
tahubba
تَهُبَّ
du (m) - jussiv
du (f)
tahubbiina
تَهُبِّينَ
du (f) - nutid
hababti
هَبَبتِ
du (f) - dåtid
tahubbii
تَهُبِّي
du (f) - subjunktiv
tahubbii
تَهُبِّي
du (f) - jussiv
han
yahubbu
يَهُبُّ
han - nutid
habba
هَبَّ
han - dåtid
yahubba
يَهُبَّ
han - subjunktiv
yahubba
يَهُبَّ
han - jussiv
hon
tahubbu
تَهُبُّ
hon - nutid
habbat
هَبَّت
hon - dåtid
tahubba
تَهُبَّ
hon - subjunktiv
tahubba
تَهُبَّ
hon - jussiv
vi
nahubbu
نَهُبُّ
vi - nutid
hababnaa
هَبَبنَا
vi - dåtid
nahubba
نَهُبَّ
vi - subjunktiv
nahubba
نَهُبَّ
vi - jussiv
ni (m)
tahubbuuna
تَهُبُّونَ
ni (m) - nutid
hababtum
هَبَبتُم
ni (m) - dåtid
tahubbuu
تَهُبُّوا
ni (m) - subjunktiv
tahubbuu
تَهُبُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tahbubna
تَهبُبنَ
ni (f) - nutid
hababtunna
هَبَبتُنَّ
ni (f) - dåtid
tahbubna
تَهبُبنَ
ni (f) - subjunktiv
tahbubna
تَهبُبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yahubbuuna
يَهُبُّونَ
de (m) - nutid
habbuu
هَبُّوا
de (m) - dåtid
yahubbuu
يَهُبُّوا
de (m) - subjunktiv
yahubbuu
يَهُبُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yahbubna
يَهبُبنَ
de (f) - nutid
hababna
هَبَبنَ
de (f) - dåtid
yahbubna
يَهبُبنَ
de (f) - subjunktiv
yahbubna
يَهبُبنَ
de (f) - jussiv
ni två
tahubbaani
تَهُبَّانِ
ni två - nutid
hababtumaa
هَبَبتُمَا
ni två - dåtid
tahubbaa
تَهُبَّا
ni två - subjunktiv
tahubbaa
تَهُبَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yahubbaani
يَهُبَّانِ
de två (m) - nutid
hababaa
هَبَبَا
de två (m) - dåtid
yahubbaa
يَهُبَّا
de två (m) - subjunktiv
yahubbaa
يَهُبَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tahubbaani
تَهُبَّانِ
de två (f) - nutid
hababataa
هَبَبَتَا
de två (f) - dåtid
tahubbaa
تَهُبَّا
de två (f) - subjunktiv
tahubbaa
تَهُبَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
hubba
هُبَّ
du (m) - imperativ
du (f)
hubbii
هُبِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
hubbaa
هُبَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
hubbuu
هُبُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uhbubna
أُهبُبنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.