Böjningsformer av verbet 'att formas'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'atakhallaqu
أَتَخَلَّقُ
jag - nutid
takhallaqtu
تَخَلَّقتُ
jag - dåtid
'atakhallaq
أَتَخَلَّق
jag - subjunktiv
'atakhallaq
أَتَخَلَّق
jag - jussiv
du (m)
tatakhallaqu
تَتَخَلَّقُ
du (m) - nutid
takhallaqta
تَخَلَّقتَ
du (m) - dåtid
tatakhallaq
تَتَخَلَّق
du (m) - subjunktiv
tatakhallaq
تَتَخَلَّق
du (m) - jussiv
du (f)
tatakhallaqiina
تَتَخَلَّقِينَ
du (f) - nutid
takhallaqti
تَخَلَّقتِ
du (f) - dåtid
tatakhallaqii
تَتَخَلَّقِي
du (f) - subjunktiv
tatakhallaqii
تَتَخَلَّقِي
du (f) - jussiv
han
yatakhallaqu
يَتَخَلَّقُ
han - nutid
takhallaqa
تَخَلَّقَ
han - dåtid
yatakhallaq
يَتَخَلَّق
han - subjunktiv
yatakhallaq
يَتَخَلَّق
han - jussiv
hon
tatakhallaqu
تَتَخَلَّقُ
hon - nutid
takhallaqat
تَخَلَّقَت
hon - dåtid
tatakhallaq
تَتَخَلَّق
hon - subjunktiv
tatakhallaq
تَتَخَلَّق
hon - jussiv
vi
natakhallaqu
نَتَخَلَّقُ
vi - nutid
takhallaqnaa
تَخَلَّقنَا
vi - dåtid
natakhallaq
نَتَخَلَّق
vi - subjunktiv
natakhallaq
نَتَخَلَّق
vi - jussiv
ni (m)
tatakhallaquuna
تَتَخَلَّقُونَ
ni (m) - nutid
takhallaqtum
تَخَلَّقتُم
ni (m) - dåtid
tatakhallaquu
تَتَخَلَّقُوا
ni (m) - subjunktiv
tatakhallaquu
تَتَخَلَّقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tatakhallaqna
تَتَخَلَّقنَ
ni (f) - nutid
takhallaqtunna
تَخَلَّقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tatakhallaqna
تَتَخَلَّقنَ
ni (f) - subjunktiv
tatakhallaqna
تَتَخَلَّقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yatakhallaquuna
يَتَخَلَّقُونَ
de (m) - nutid
takhallaquu
تَخَلَّقُوا
de (m) - dåtid
yatakhallaquu
يَتَخَلَّقُوا
de (m) - subjunktiv
yatakhallaquu
يَتَخَلَّقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yatakhallaqna
يَتَخَلَّقنَ
de (f) - nutid
takhallaqna
تَخَلَّقنَ
de (f) - dåtid
yatakhallaqna
يَتَخَلَّقنَ
de (f) - subjunktiv
yatakhallaqna
يَتَخَلَّقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tatakhallaqaani
تَتَخَلَّقَانِ
ni två - nutid
takhallaqtumaa
تَخَلَّقتُمَا
ni två - dåtid
tatakhallaqaa
تَتَخَلَّقَا
ni två - subjunktiv
tatakhallaqaa
تَتَخَلَّقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yatakhallaqaani
يَتَخَلَّقَانِ
de två (m) - nutid
takhallaqaa
تَخَلَّقَا
de två (m) - dåtid
yatakhallaqaa
يَتَخَلَّقَا
de två (m) - subjunktiv
yatakhallaqaa
يَتَخَلَّقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tatakhallaqaani
تَتَخَلَّقَانِ
de två (f) - nutid
takhallaqataa
تَخَلَّقَتَا
de två (f) - dåtid
tatakhallaqaa
تَتَخَلَّقَا
de två (f) - subjunktiv
tatakhallaqaa
تَتَخَلَّقَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.