Böjningsformer av verbet 'att Ã¥ngra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'andamu
أَندَمُ
jag - nutid
nadimtu
نَدِمتُ
jag - dåtid
'andama
أَندَمَ
jag - subjunktiv
'andam
أَندَم
jag - jussiv
du (m)
tandamu
تَندَمُ
du (m) - nutid
nadimta
نَدِمتَ
du (m) - dåtid
tandama
تَندَمَ
du (m) - subjunktiv
tandam
تَندَم
du (m) - jussiv
du (f)
tandamiina
تَندَمِينَ
du (f) - nutid
nadimti
نَدِمتِ
du (f) - dåtid
tandamii
تَندَمِي
du (f) - subjunktiv
tandamii
تَندَمِي
du (f) - jussiv
han
yandamu
يَندَمُ
han - nutid
nadima
نَدِمَ
han - dåtid
yandama
يَندَمَ
han - subjunktiv
yandam
يَندَم
han - jussiv
hon
tandamu
تَندَمُ
hon - nutid
nadimat
نَدِمَت
hon - dåtid
tandama
تَندَمَ
hon - subjunktiv
tandam
تَندَم
hon - jussiv
vi
nandamu
نَندَمُ
vi - nutid
nadimnaa
نَدِمنَا
vi - dåtid
nandama
نَندَمَ
vi - subjunktiv
nandam
نَندَم
vi - jussiv
ni (m)
tandamuuna
تَندَمُونَ
ni (m) - nutid
nadimtum
نَدِمتُم
ni (m) - dåtid
tandamuu
تَندَمُوا
ni (m) - subjunktiv
tandamuu
تَندَمُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tandamna
تَندَمنَ
ni (f) - nutid
nadimtunna
نَدِمتُنَّ
ni (f) - dåtid
tandamna
تَندَمنَ
ni (f) - subjunktiv
tandamna
تَندَمنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yandamuuna
يَندَمُونَ
de (m) - nutid
nadimuu
نَدِمُوا
de (m) - dåtid
yandamuu
يَندَمُوا
de (m) - subjunktiv
yandamuu
يَندَمُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yandamna
يَندَمنَ
de (f) - nutid
nadimna
نَدِمنَ
de (f) - dåtid
yandamna
يَندَمنَ
de (f) - subjunktiv
yandamna
يَندَمنَ
de (f) - jussiv
ni två
tandamaani
تَندَمَانِ
ni två - nutid
nadimtumaa
نَدِمتُمَا
ni två - dåtid
tandamaa
تَندَمَا
ni två - subjunktiv
tandamaa
تَندَمَا
ni två - jussiv
de två (m)
yandamaani
يَندَمَانِ
de två (m) - nutid
nadimaa
نَدِمَا
de två (m) - dåtid
yandamaa
يَندَمَا
de två (m) - subjunktiv
yandamaa
يَندَمَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tandamaani
تَندَمَانِ
de två (f) - nutid
nadimataa
نَدِمَتَا
de två (f) - dåtid
tandamaa
تَندَمَا
de två (f) - subjunktiv
tandamaa
تَندَمَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'indam
إِندَم
du (m) - imperativ
du (f)
'indamii
إِندَمِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'indamaa
إِندَمَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'indamuu
إِندَمُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'indamna
إِندَمنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.