Böjningsformer av verbet 'att attrahera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ajdhubu
أَجذُبُ
jag - nutid
jadhabtu
جَذَبتُ
jag - dåtid
'ajdhuba
أَجذُبَ
jag - subjunktiv
'ajdhub
أَجذُب
jag - jussiv
du (m)
tajdhubu
تَجذُبُ
du (m) - nutid
jadhabta
جَذَبتَ
du (m) - dåtid
tajdhuba
تَجذُبَ
du (m) - subjunktiv
tajdhub
تَجذُب
du (m) - jussiv
du (f)
tajdhubiina
تَجذُبِينَ
du (f) - nutid
jadhabti
جَذَبتِ
du (f) - dåtid
tajdhubii
تَجذُبِي
du (f) - subjunktiv
tajdhubii
تَجذُبِي
du (f) - jussiv
han
yajdhubu
يَجذُبُ
han - nutid
jadhaba
جَذَبَ
han - dåtid
yajdhuba
يَجذُبَ
han - subjunktiv
yajdhub
يَجذُب
han - jussiv
hon
tajdhubu
تَجذُبُ
hon - nutid
jadhabat
جَذَبَت
hon - dåtid
tajdhuba
تَجذُبَ
hon - subjunktiv
tajdhub
تَجذُب
hon - jussiv
vi
najdhubu
نَجذُبُ
vi - nutid
jadhabnaa
جَذَبنَا
vi - dåtid
najdhuba
نَجذُبَ
vi - subjunktiv
najdhub
نَجذُب
vi - jussiv
ni (m)
tajdhubuuna
تَجذُبُونَ
ni (m) - nutid
jadhabtum
جَذَبتُم
ni (m) - dåtid
tajdhubuu
تَجذُبُوا
ni (m) - subjunktiv
tajdhubuu
تَجذُبُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tajdhubna
تَجذُبنَ
ni (f) - nutid
jadhabtunna
جَذَبتُنَّ
ni (f) - dåtid
tajdhubna
تَجذُبنَ
ni (f) - subjunktiv
tajdhubna
تَجذُبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yajdhubuuna
يَجذُبُونَ
de (m) - nutid
jadhabuu
جَذَبُوا
de (m) - dåtid
yajdhubuu
يَجذُبُوا
de (m) - subjunktiv
yajdhubuu
يَجذُبُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yajdhubna
يَجذُبنَ
de (f) - nutid
jadhabna
جَذَبنَ
de (f) - dåtid
yajdhubna
يَجذُبنَ
de (f) - subjunktiv
yajdhubna
يَجذُبنَ
de (f) - jussiv
ni två
tajdhubaani
تَجذُبَانِ
ni två - nutid
jadhabtumaa
جَذَبتُمَا
ni två - dåtid
tajdhubaa
تَجذُبَا
ni två - subjunktiv
tajdhubaa
تَجذُبَا
ni två - jussiv
de två (m)
yajdhubaani
يَجذُبَانِ
de två (m) - nutid
jadhabaa
جَذَبَا
de två (m) - dåtid
yajdhubaa
يَجذُبَا
de två (m) - subjunktiv
yajdhubaa
يَجذُبَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tajdhubaani
تَجذُبَانِ
de två (f) - nutid
jadhabataa
جَذَبَتَا
de två (f) - dåtid
tajdhubaa
تَجذُبَا
de två (f) - subjunktiv
tajdhubaa
تَجذُبَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ujdhub
أُجذُب
du (m) - imperativ
du (f)
'ujdhubii
أُجذُبِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ujdhubaa
أُجذُبَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ujdhubuu
أُجذُبُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ujdhubna
أُجذُبنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.