Böjningsformer av verbet 'att resa sig, revoltera'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'anhaDu
أَنهَضُ
jag - nutid
nahaDtu
نَهَضتُ
jag - dåtid
'anhaDa
أَنهَضَ
jag - subjunktiv
'anhaD
أَنهَض
jag - jussiv
du (m)
tanhaDu
تَنهَضُ
du (m) - nutid
nahaDta
نَهَضتَ
du (m) - dåtid
tanhaDa
تَنهَضَ
du (m) - subjunktiv
tanhaD
تَنهَض
du (m) - jussiv
du (f)
tanhaDiina
تَنهَضِينَ
du (f) - nutid
nahaDti
نَهَضتِ
du (f) - dåtid
tanhaDii
تَنهَضِي
du (f) - subjunktiv
tanhaDii
تَنهَضِي
du (f) - jussiv
han
yanhaDu
يَنهَضُ
han - nutid
nahaDa
نَهَضَ
han - dåtid
yanhaDa
يَنهَضَ
han - subjunktiv
yanhaD
يَنهَض
han - jussiv
hon
tanhaDu
تَنهَضُ
hon - nutid
nahaDat
نَهَضَت
hon - dåtid
tanhaDa
تَنهَضَ
hon - subjunktiv
tanhaD
تَنهَض
hon - jussiv
vi
nanhaDu
نَنهَضُ
vi - nutid
nahaDnaa
نَهَضنَا
vi - dåtid
nanhaDa
نَنهَضَ
vi - subjunktiv
nanhaD
نَنهَض
vi - jussiv
ni (m)
tanhaDuuna
تَنهَضُونَ
ni (m) - nutid
nahaDtum
نَهَضتُم
ni (m) - dåtid
tanhaDuu
تَنهَضُوا
ni (m) - subjunktiv
tanhaDuu
تَنهَضُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tanhaDna
تَنهَضنَ
ni (f) - nutid
nahaDtunna
نَهَضتُنَّ
ni (f) - dåtid
tanhaDna
تَنهَضنَ
ni (f) - subjunktiv
tanhaDna
تَنهَضنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yanhaDuuna
يَنهَضُونَ
de (m) - nutid
nahaDuu
نَهَضُوا
de (m) - dåtid
yanhaDuu
يَنهَضُوا
de (m) - subjunktiv
yanhaDuu
يَنهَضُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yanhaDna
يَنهَضنَ
de (f) - nutid
nahaDna
نَهَضنَ
de (f) - dåtid
yanhaDna
يَنهَضنَ
de (f) - subjunktiv
yanhaDna
يَنهَضنَ
de (f) - jussiv
ni två
tanhaDaani
تَنهَضَانِ
ni två - nutid
nahaDtumaa
نَهَضتُمَا
ni två - dåtid
tanhaDaa
تَنهَضَا
ni två - subjunktiv
tanhaDaa
تَنهَضَا
ni två - jussiv
de två (m)
yanhaDaani
يَنهَضَانِ
de två (m) - nutid
nahaDaa
نَهَضَا
de två (m) - dåtid
yanhaDaa
يَنهَضَا
de två (m) - subjunktiv
yanhaDaa
يَنهَضَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tanhaDaani
تَنهَضَانِ
de två (f) - nutid
nahaDataa
نَهَضَتَا
de två (f) - dåtid
tanhaDaa
تَنهَضَا
de två (f) - subjunktiv
tanhaDaa
تَنهَضَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'inhaD
إِنهَض
du (m) - imperativ
du (f)
'inhaDii
إِنهَضِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'inhaDaa
إِنهَضَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'inhaDuu
إِنهَضُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'inhaDna
إِنهَضنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.