Böjningsformer av verbet 'att skjuta upp'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'usawwifu
أُسَوِّفُ
jag - nutid
sawwaftu
سَوَّفتُ
jag - dåtid
'usawwif
أُسَوِّف
jag - subjunktiv
'usawwif
أُسَوِّف
jag - jussiv
du (m)
tusawwifu
تُسَوِّفُ
du (m) - nutid
sawwafta
سَوَّفتَ
du (m) - dåtid
tusawwif
تُسَوِّف
du (m) - subjunktiv
tusawwif
تُسَوِّف
du (m) - jussiv
du (f)
tusawwifiina
تُسَوِّفِينَ
du (f) - nutid
sawwafti
سَوَّفتِ
du (f) - dåtid
tusawwifii
تُسَوِّفِي
du (f) - subjunktiv
tusawwifii
تُسَوِّفِي
du (f) - jussiv
han
yusawwifu
يُسَوِّفُ
han - nutid
sawwafa
سَوَّفَ
han - dåtid
yusawwif
يُسَوِّف
han - subjunktiv
yusawwif
يُسَوِّف
han - jussiv
hon
tusawwifu
تُسَوِّفُ
hon - nutid
sawwafat
سَوَّفَت
hon - dåtid
tusawwif
تُسَوِّف
hon - subjunktiv
tusawwif
تُسَوِّف
hon - jussiv
vi
nusawwifu
نُسَوِّفُ
vi - nutid
sawwafnaa
سَوَّفنَا
vi - dåtid
nusawwif
نُسَوِّف
vi - subjunktiv
nusawwif
نُسَوِّف
vi - jussiv
ni (m)
tusawwifuuna
تُسَوِّفُونَ
ni (m) - nutid
sawwaftum
سَوَّفتُم
ni (m) - dåtid
tusawwifuu
تُسَوِّفُوا
ni (m) - subjunktiv
tusawwifuu
تُسَوِّفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tusawwifna
تُسَوِّفنَ
ni (f) - nutid
sawwaftunna
سَوَّفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tusawwifna
تُسَوِّفنَ
ni (f) - subjunktiv
tusawwifna
تُسَوِّفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yusawwifuuna
يُسَوِّفُونَ
de (m) - nutid
sawwafuu
سَوَّفُوا
de (m) - dåtid
yusawwifuu
يُسَوِّفُوا
de (m) - subjunktiv
yusawwifuu
يُسَوِّفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yusawwifna
يُسَوِّفنَ
de (f) - nutid
sawwafna
سَوَّفنَ
de (f) - dåtid
yusawwifna
يُسَوِّفنَ
de (f) - subjunktiv
yusawwifna
يُسَوِّفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tusawwifaani
تُسَوِّفَانِ
ni två - nutid
sawwaftumaa
سَوَّفتُمَا
ni två - dåtid
tusawwifaa
تُسَوِّفَا
ni två - subjunktiv
tusawwifaa
تُسَوِّفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yusawwifaani
يُسَوِّفَانِ
de två (m) - nutid
sawwafaa
سَوَّفَا
de två (m) - dåtid
yusawwifaa
يُسَوِّفَا
de två (m) - subjunktiv
yusawwifaa
يُسَوِّفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tusawwifaani
تُسَوِّفَانِ
de två (f) - nutid
sawwafataa
سَوَّفَتَا
de två (f) - dåtid
tusawwifaa
تُسَوِّفَا
de två (f) - subjunktiv
tusawwifaa
تُسَوِّفَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.