Böjningsformer av verbet 'att byta ut'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ubaadilu
أُبَادِلُ
jag - nutid
baadaltu
بَادَلتُ
jag - dåtid
'ubaadil
أُبَادِل
jag - subjunktiv
'ubaadil
أُبَادِل
jag - jussiv
du (m)
tubaadilu
تُبَادِلُ
du (m) - nutid
baadalta
بَادَلتَ
du (m) - dåtid
tubaadil
تُبَادِل
du (m) - subjunktiv
tubaadil
تُبَادِل
du (m) - jussiv
du (f)
tubaadiliina
تُبَادِلِينَ
du (f) - nutid
baadalti
بَادَلتِ
du (f) - dåtid
tubaadilii
تُبَادِلِي
du (f) - subjunktiv
tubaadilii
تُبَادِلِي
du (f) - jussiv
han
yubaadilu
يُبَادِلُ
han - nutid
baadala
بَادَلَ
han - dåtid
yubaadil
يُبَادِل
han - subjunktiv
yubaadil
يُبَادِل
han - jussiv
hon
tubaadilu
تُبَادِلُ
hon - nutid
baadalat
بَادَلَت
hon - dåtid
tubaadil
تُبَادِل
hon - subjunktiv
tubaadil
تُبَادِل
hon - jussiv
vi
nubaadilu
نُبَادِلُ
vi - nutid
baadalnaa
بَادَلنَا
vi - dåtid
nubaadil
نُبَادِل
vi - subjunktiv
nubaadil
نُبَادِل
vi - jussiv
ni (m)
tubaadiluuna
تُبَادِلُونَ
ni (m) - nutid
baadaltum
بَادَلتُم
ni (m) - dåtid
tubaadiluu
تُبَادِلُوا
ni (m) - subjunktiv
tubaadiluu
تُبَادِلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tubaadilna
تُبَادِلنَ
ni (f) - nutid
baadaltunna
بَادَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tubaadilna
تُبَادِلنَ
ni (f) - subjunktiv
tubaadilna
تُبَادِلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yubaadiluuna
يُبَادِلُونَ
de (m) - nutid
baadaluu
بَادَلُوا
de (m) - dåtid
yubaadiluu
يُبَادِلُوا
de (m) - subjunktiv
yubaadiluu
يُبَادِلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yubaadilna
يُبَادِلنَ
de (f) - nutid
baadalna
بَادَلنَ
de (f) - dåtid
yubaadilna
يُبَادِلنَ
de (f) - subjunktiv
yubaadilna
يُبَادِلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tubaadilaani
تُبَادِلَانِ
ni två - nutid
baadaltumaa
بَادَلتُمَا
ni två - dåtid
tubaadilaa
تُبَادِلَا
ni två - subjunktiv
tubaadilaa
تُبَادِلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yubaadilaani
يُبَادِلَانِ
de två (m) - nutid
baadalaa
بَادَلَا
de två (m) - dåtid
yubaadilaa
يُبَادِلَا
de två (m) - subjunktiv
yubaadilaa
يُبَادِلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tubaadilaani
تُبَادِلَانِ
de två (f) - nutid
baadalataa
بَادَلَتَا
de två (f) - dåtid
tubaadilaa
تُبَادِلَا
de två (f) - subjunktiv
tubaadilaa
تُبَادِلَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.