Böjningsformer av verbet 'att torka'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ajiffu
أَجِفُّ
jag - nutid
jafaftu
جَفَفتُ
jag - dåtid
'ajiffa
أَجِفَّ
jag - subjunktiv
'ajiffa
أَجِفَّ
jag - jussiv
du (m)
tajiffu
تَجِفُّ
du (m) - nutid
jafafta
جَفَفتَ
du (m) - dåtid
tajiffa
تَجِفَّ
du (m) - subjunktiv
tajiffa
تَجِفَّ
du (m) - jussiv
du (f)
tajiffiina
تَجِفِّينَ
du (f) - nutid
jafafti
جَفَفتِ
du (f) - dåtid
tajiffii
تَجِفِّي
du (f) - subjunktiv
tajiffii
تَجِفِّي
du (f) - jussiv
han
yajiffu
يَجِفُّ
han - nutid
jaffa
جَفَّ
han - dåtid
yajiffa
يَجِفَّ
han - subjunktiv
yajiffa
يَجِفَّ
han - jussiv
hon
tajiffu
تَجِفُّ
hon - nutid
jaffat
جَفَّت
hon - dåtid
tajiffa
تَجِفَّ
hon - subjunktiv
tajiffa
تَجِفَّ
hon - jussiv
vi
najiffu
نَجِفُّ
vi - nutid
jafafnaa
جَفَفنَا
vi - dåtid
najiffa
نَجِفَّ
vi - subjunktiv
najiffa
نَجِفَّ
vi - jussiv
ni (m)
tajiffuuna
تَجِفُّونَ
ni (m) - nutid
jafaftum
جَفَفتُم
ni (m) - dåtid
tajiffuu
تَجِفُّوا
ni (m) - subjunktiv
tajiffuu
تَجِفُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tajfifna
تَجفِفنَ
ni (f) - nutid
jafaftunna
جَفَفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tajfifna
تَجفِفنَ
ni (f) - subjunktiv
tajfifna
تَجفِفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yajiffuuna
يَجِفُّونَ
de (m) - nutid
jaffuu
جَفُّوا
de (m) - dåtid
yajiffuu
يَجِفُّوا
de (m) - subjunktiv
yajiffuu
يَجِفُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yajfifna
يَجفِفنَ
de (f) - nutid
jafafna
جَفَفنَ
de (f) - dåtid
yajfifna
يَجفِفنَ
de (f) - subjunktiv
yajfifna
يَجفِفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tajiffaani
تَجِفَّانِ
ni två - nutid
jafaftumaa
جَفَفتُمَا
ni två - dåtid
tajiffaa
تَجِفَّا
ni två - subjunktiv
tajiffaa
تَجِفَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yajiffaani
يَجِفَّانِ
de två (m) - nutid
jafafaa
جَفَفَا
de två (m) - dåtid
yajiffaa
يَجِفَّا
de två (m) - subjunktiv
yajiffaa
يَجِفَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tajiffaani
تَجِفَّانِ
de två (f) - nutid
jafafataa
جَفَفَتَا
de två (f) - dåtid
tajiffaa
تَجِفَّا
de två (f) - subjunktiv
tajiffaa
تَجِفَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
juffa
جُفَّ
du (m) - imperativ
du (f)
juffii
جُفِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
juffaa
جُفَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
juffuu
جُفُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ujfufna
أُجفُفنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.