Böjningsformer av verbet 'att begränsa, förstÃ¥, vara förnuftig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'a3qilu
أَعقِلُ
jag - nutid
3aqaltu
عَقَلتُ
jag - dåtid
'a3qila
أَعقِلَ
jag - subjunktiv
'a3qil
أَعقِل
jag - jussiv
du (m)
ta3qilu
تَعقِلُ
du (m) - nutid
3aqalta
عَقَلتَ
du (m) - dåtid
ta3qila
تَعقِلَ
du (m) - subjunktiv
ta3qil
تَعقِل
du (m) - jussiv
du (f)
ta3qiliina
تَعقِلِينَ
du (f) - nutid
3aqalti
عَقَلتِ
du (f) - dåtid
ta3qilii
تَعقِلِي
du (f) - subjunktiv
ta3qilii
تَعقِلِي
du (f) - jussiv
han
ya3qilu
يَعقِلُ
han - nutid
3aqala
عَقَلَ
han - dåtid
ya3qila
يَعقِلَ
han - subjunktiv
ya3qil
يَعقِل
han - jussiv
hon
ta3qilu
تَعقِلُ
hon - nutid
3aqalat
عَقَلَت
hon - dåtid
ta3qila
تَعقِلَ
hon - subjunktiv
ta3qil
تَعقِل
hon - jussiv
vi
na3qilu
نَعقِلُ
vi - nutid
3aqalnaa
عَقَلنَا
vi - dåtid
na3qila
نَعقِلَ
vi - subjunktiv
na3qil
نَعقِل
vi - jussiv
ni (m)
ta3qiluuna
تَعقِلُونَ
ni (m) - nutid
3aqaltum
عَقَلتُم
ni (m) - dåtid
ta3qiluu
تَعقِلُوا
ni (m) - subjunktiv
ta3qiluu
تَعقِلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
ta3qilna
تَعقِلنَ
ni (f) - nutid
3aqaltunna
عَقَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
ta3qilna
تَعقِلنَ
ni (f) - subjunktiv
ta3qilna
تَعقِلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
ya3qiluuna
يَعقِلُونَ
de (m) - nutid
3aqaluu
عَقَلُوا
de (m) - dåtid
ya3qiluu
يَعقِلُوا
de (m) - subjunktiv
ya3qiluu
يَعقِلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
ya3qilna
يَعقِلنَ
de (f) - nutid
3aqalna
عَقَلنَ
de (f) - dåtid
ya3qilna
يَعقِلنَ
de (f) - subjunktiv
ya3qilna
يَعقِلنَ
de (f) - jussiv
ni två
ta3qilaani
تَعقِلَانِ
ni två - nutid
3aqaltumaa
عَقَلتُمَا
ni två - dåtid
ta3qilaa
تَعقِلَا
ni två - subjunktiv
ta3qilaa
تَعقِلَا
ni två - jussiv
de två (m)
ya3qilaani
يَعقِلَانِ
de två (m) - nutid
3aqalaa
عَقَلَا
de två (m) - dåtid
ya3qilaa
يَعقِلَا
de två (m) - subjunktiv
ya3qilaa
يَعقِلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
ta3qilaani
تَعقِلَانِ
de två (f) - nutid
3aqalataa
عَقَلَتَا
de två (f) - dåtid
ta3qilaa
تَعقِلَا
de två (f) - subjunktiv
ta3qilaa
تَعقِلَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'i3qil
إِعقِل
du (m) - imperativ
du (f)
'i3qilii
إِعقِلِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'i3qilaa
إِعقِلَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'i3qiluu
إِعقِلُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'i3qilna
إِعقِلنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.