Böjningsformer av verbet 'att vara generös, vara god'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ajuudu
أَجُودُ
jag - nutid
judtu
جُدتُ
jag - dåtid
'ajuda
أَجُدَ
jag - subjunktiv
'ajud
أَجُد
jag - jussiv
du (m)
tajuudu
تَجُودُ
du (m) - nutid
judta
جُدتَ
du (m) - dåtid
tajuda
تَجُدَ
du (m) - subjunktiv
tajud
تَجُد
du (m) - jussiv
du (f)
tajuudiina
تَجُودِينَ
du (f) - nutid
judti
جُدتِ
du (f) - dåtid
tajuudii
تَجُودِي
du (f) - subjunktiv
tajuudii
تَجُودِي
du (f) - jussiv
han
yajuudu
يَجُودُ
han - nutid
jaada
جَادَ
han - dåtid
yajuda
يَجُدَ
han - subjunktiv
yajud
يَجُد
han - jussiv
hon
tajuudu
تَجُودُ
hon - nutid
jaadat
جَادَت
hon - dåtid
tajuda
تَجُدَ
hon - subjunktiv
tajud
تَجُد
hon - jussiv
vi
najuudu
نَجُودُ
vi - nutid
judnaa
جُدنَا
vi - dåtid
najuda
نَجُدَ
vi - subjunktiv
najud
نَجُد
vi - jussiv
ni (m)
tajuuduuna
تَجُودُونَ
ni (m) - nutid
judtum
جُدتُم
ni (m) - dåtid
tajuuduu
تَجُودُوا
ni (m) - subjunktiv
tajuuduu
تَجُودُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tajudna
تَجُدنَ
ni (f) - nutid
judtunna
جُدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tajudna
تَجُدنَ
ni (f) - subjunktiv
tajudna
تَجُدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yajuuduuna
يَجُودُونَ
de (m) - nutid
jaaduu
جَادُوا
de (m) - dåtid
yajuuduu
يَجُودُوا
de (m) - subjunktiv
yajuuduu
يَجُودُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yajudna
يَجُدنَ
de (f) - nutid
judna
جُدنَ
de (f) - dåtid
yajudna
يَجُدنَ
de (f) - subjunktiv
yajudna
يَجُدنَ
de (f) - jussiv
ni två
tajuudaani
تَجُودَانِ
ni två - nutid
judtumaa
جُدتُمَا
ni två - dåtid
tajudaa
تَجُدَا
ni två - subjunktiv
tajudaa
تَجُدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yajuudaani
يَجُودَانِ
de två (m) - nutid
judaa
جُدَا
de två (m) - dåtid
yajudaa
يَجُدَا
de två (m) - subjunktiv
yajudaa
يَجُدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tajuudaani
تَجُودَانِ
de två (f) - nutid
judataa
جُدَتَا
de två (f) - dåtid
tajudaa
تَجُدَا
de två (f) - subjunktiv
tajudaa
تَجُدَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
jud
جُد
du (m) - imperativ
du (f)
juudii
جُودِي
du (f) - imperativ
du (dual)
juudaa
جُودَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
juuduu
جُودُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
judna
جُدنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.