Böjningsformer av verbet 'att halta'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'a3ruju
أَعرُجُ
jag - nutid
3arajtu
عَرَجتُ
jag - dåtid
'a3ruja
أَعرُجَ
jag - subjunktiv
'a3ruj
أَعرُج
jag - jussiv
du (m)
ta3ruju
تَعرُجُ
du (m) - nutid
3arajta
عَرَجتَ
du (m) - dåtid
ta3ruja
تَعرُجَ
du (m) - subjunktiv
ta3ruj
تَعرُج
du (m) - jussiv
du (f)
ta3rujiina
تَعرُجِينَ
du (f) - nutid
3arajti
عَرَجتِ
du (f) - dåtid
ta3rujii
تَعرُجِي
du (f) - subjunktiv
ta3rujii
تَعرُجِي
du (f) - jussiv
han
ya3ruju
يَعرُجُ
han - nutid
3araja
عَرَجَ
han - dåtid
ya3ruja
يَعرُجَ
han - subjunktiv
ya3ruj
يَعرُج
han - jussiv
hon
ta3ruju
تَعرُجُ
hon - nutid
3arajat
عَرَجَت
hon - dåtid
ta3ruja
تَعرُجَ
hon - subjunktiv
ta3ruj
تَعرُج
hon - jussiv
vi
na3ruju
نَعرُجُ
vi - nutid
3arajnaa
عَرَجنَا
vi - dåtid
na3ruja
نَعرُجَ
vi - subjunktiv
na3ruj
نَعرُج
vi - jussiv
ni (m)
ta3rujuuna
تَعرُجُونَ
ni (m) - nutid
3arajtum
عَرَجتُم
ni (m) - dåtid
ta3rujuu
تَعرُجُوا
ni (m) - subjunktiv
ta3rujuu
تَعرُجُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
ta3rujna
تَعرُجنَ
ni (f) - nutid
3arajtunna
عَرَجتُنَّ
ni (f) - dåtid
ta3rujna
تَعرُجنَ
ni (f) - subjunktiv
ta3rujna
تَعرُجنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
ya3rujuuna
يَعرُجُونَ
de (m) - nutid
3arajuu
عَرَجُوا
de (m) - dåtid
ya3rujuu
يَعرُجُوا
de (m) - subjunktiv
ya3rujuu
يَعرُجُوا
de (m) - jussiv
de (f)
ya3rujna
يَعرُجنَ
de (f) - nutid
3arajna
عَرَجنَ
de (f) - dåtid
ya3rujna
يَعرُجنَ
de (f) - subjunktiv
ya3rujna
يَعرُجنَ
de (f) - jussiv
ni två
ta3rujaani
تَعرُجَانِ
ni två - nutid
3arajtumaa
عَرَجتُمَا
ni två - dåtid
ta3rujaa
تَعرُجَا
ni två - subjunktiv
ta3rujaa
تَعرُجَا
ni två - jussiv
de två (m)
ya3rujaani
يَعرُجَانِ
de två (m) - nutid
3arajaa
عَرَجَا
de två (m) - dåtid
ya3rujaa
يَعرُجَا
de två (m) - subjunktiv
ya3rujaa
يَعرُجَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
ta3rujaani
تَعرُجَانِ
de två (f) - nutid
3arajataa
عَرَجَتَا
de två (f) - dåtid
ta3rujaa
تَعرُجَا
de två (f) - subjunktiv
ta3rujaa
تَعرُجَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'u3ruj
أُعرُج
du (m) - imperativ
du (f)
'u3rujii
أُعرُجِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'u3rujaa
أُعرُجَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'u3rujuu
أُعرُجُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'u3rujna
أُعرُجنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.