Böjningsformer av verbet 'att svepas in, täcka sig'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'atalaHHafu
أَتَلَحَّفُ
jag - nutid
talaHHaftu
تَلَحَّفتُ
jag - dåtid
'atalaHHaf
أَتَلَحَّف
jag - subjunktiv
'atalaHHaf
أَتَلَحَّف
jag - jussiv
du (m)
tatalaHHafu
تَتَلَحَّفُ
du (m) - nutid
talaHHafta
تَلَحَّفتَ
du (m) - dåtid
tatalaHHaf
تَتَلَحَّف
du (m) - subjunktiv
tatalaHHaf
تَتَلَحَّف
du (m) - jussiv
du (f)
tatalaHHafiina
تَتَلَحَّفِينَ
du (f) - nutid
talaHHafti
تَلَحَّفتِ
du (f) - dåtid
tatalaHHafii
تَتَلَحَّفِي
du (f) - subjunktiv
tatalaHHafii
تَتَلَحَّفِي
du (f) - jussiv
han
yatalaHHafu
يَتَلَحَّفُ
han - nutid
talaHHafa
تَلَحَّفَ
han - dåtid
yatalaHHaf
يَتَلَحَّف
han - subjunktiv
yatalaHHaf
يَتَلَحَّف
han - jussiv
hon
tatalaHHafu
تَتَلَحَّفُ
hon - nutid
talaHHafat
تَلَحَّفَت
hon - dåtid
tatalaHHaf
تَتَلَحَّف
hon - subjunktiv
tatalaHHaf
تَتَلَحَّف
hon - jussiv
vi
natalaHHafu
نَتَلَحَّفُ
vi - nutid
talaHHafnaa
تَلَحَّفنَا
vi - dåtid
natalaHHaf
نَتَلَحَّف
vi - subjunktiv
natalaHHaf
نَتَلَحَّف
vi - jussiv
ni (m)
tatalaHHafuuna
تَتَلَحَّفُونَ
ni (m) - nutid
talaHHaftum
تَلَحَّفتُم
ni (m) - dåtid
tatalaHHafuu
تَتَلَحَّفُوا
ni (m) - subjunktiv
tatalaHHafuu
تَتَلَحَّفُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tatalaHHafna
تَتَلَحَّفنَ
ni (f) - nutid
talaHHaftunna
تَلَحَّفتُنَّ
ni (f) - dåtid
tatalaHHafna
تَتَلَحَّفنَ
ni (f) - subjunktiv
tatalaHHafna
تَتَلَحَّفنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yatalaHHafuuna
يَتَلَحَّفُونَ
de (m) - nutid
talaHHafuu
تَلَحَّفُوا
de (m) - dåtid
yatalaHHafuu
يَتَلَحَّفُوا
de (m) - subjunktiv
yatalaHHafuu
يَتَلَحَّفُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yatalaHHafna
يَتَلَحَّفنَ
de (f) - nutid
talaHHafna
تَلَحَّفنَ
de (f) - dåtid
yatalaHHafna
يَتَلَحَّفنَ
de (f) - subjunktiv
yatalaHHafna
يَتَلَحَّفنَ
de (f) - jussiv
ni två
tatalaHHafaani
تَتَلَحَّفَانِ
ni två - nutid
talaHHaftumaa
تَلَحَّفتُمَا
ni två - dåtid
tatalaHHafaa
تَتَلَحَّفَا
ni två - subjunktiv
tatalaHHafaa
تَتَلَحَّفَا
ni två - jussiv
de två (m)
yatalaHHafaani
يَتَلَحَّفَانِ
de två (m) - nutid
talaHHafaa
تَلَحَّفَا
de två (m) - dåtid
yatalaHHafaa
يَتَلَحَّفَا
de två (m) - subjunktiv
yatalaHHafaa
يَتَلَحَّفَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tatalaHHafaani
تَتَلَحَّفَانِ
de två (f) - nutid
talaHHafataa
تَلَحَّفَتَا
de två (f) - dåtid
tatalaHHafaa
تَتَلَحَّفَا
de två (f) - subjunktiv
tatalaHHafaa
تَتَلَحَّفَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.