Böjningsformer av verbet 'att frigöra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uTliqu
أُطلِقُ
jag - nutid
'aTlaqtu
أَطلَقتُ
jag - dåtid
'uTliq
أُطلِق
jag - subjunktiv
'uTliq
أُطلِق
jag - jussiv
du (m)
tuTliqu
تُطلِقُ
du (m) - nutid
'aTlaqta
أَطلَقتَ
du (m) - dåtid
tuTliq
تُطلِق
du (m) - subjunktiv
tuTliq
تُطلِق
du (m) - jussiv
du (f)
tuTliqiina
تُطلِقِينَ
du (f) - nutid
'aTlaqti
أَطلَقتِ
du (f) - dåtid
tuTliqii
تُطلِقِي
du (f) - subjunktiv
tuTliqii
تُطلِقِي
du (f) - jussiv
han
yuTliqu
يُطلِقُ
han - nutid
'aTlaqa
أَطلَقَ
han - dåtid
yuTliq
يُطلِق
han - subjunktiv
yuTliq
يُطلِق
han - jussiv
hon
tuTliqu
تُطلِقُ
hon - nutid
'aTlaqat
أَطلَقَت
hon - dåtid
tuTliq
تُطلِق
hon - subjunktiv
tuTliq
تُطلِق
hon - jussiv
vi
nuTliqu
نُطلِقُ
vi - nutid
'aTlaqnaa
أَطلَقنَا
vi - dåtid
nuTliq
نُطلِق
vi - subjunktiv
nuTliq
نُطلِق
vi - jussiv
ni (m)
tuTliquuna
تُطلِقُونَ
ni (m) - nutid
'aTlaqtum
أَطلَقتُم
ni (m) - dåtid
tuTliquu
تُطلِقُوا
ni (m) - subjunktiv
tuTliquu
تُطلِقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuTliqna
تُطلِقنَ
ni (f) - nutid
'aTlaqtunna
أَطلَقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuTliqna
تُطلِقنَ
ni (f) - subjunktiv
tuTliqna
تُطلِقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuTliquuna
يُطلِقُونَ
de (m) - nutid
'aTlaquu
أَطلَقُوا
de (m) - dåtid
yuTliquu
يُطلِقُوا
de (m) - subjunktiv
yuTliquu
يُطلِقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuTliqna
يُطلِقنَ
de (f) - nutid
'aTlaqna
أَطلَقنَ
de (f) - dåtid
yuTliqna
يُطلِقنَ
de (f) - subjunktiv
yuTliqna
يُطلِقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuTliqaani
تُطلِقَانِ
ni två - nutid
'aTlaqtumaa
أَطلَقتُمَا
ni två - dåtid
tuTliqaa
تُطلِقَا
ni två - subjunktiv
tuTliqaa
تُطلِقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuTliqaani
يُطلِقَانِ
de två (m) - nutid
'aTlaqaa
أَطلَقَا
de två (m) - dåtid
yuTliqaa
يُطلِقَا
de två (m) - subjunktiv
yuTliqaa
يُطلِقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuTliqaani
تُطلِقَانِ
de två (f) - nutid
'aTlaqataa
أَطلَقَتَا
de två (f) - dåtid
tuTliqaa
تُطلِقَا
de två (f) - subjunktiv
tuTliqaa
تُطلِقَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.