Böjningsformer av verbet 'att försumma'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'uhmilu
أُهمِلُ
jag - nutid
'ahmaltu
أَهمَلتُ
jag - dåtid
'uhmil
أُهمِل
jag - subjunktiv
'uhmil
أُهمِل
jag - jussiv
du (m)
tuhmilu
تُهمِلُ
du (m) - nutid
'ahmalta
أَهمَلتَ
du (m) - dåtid
tuhmil
تُهمِل
du (m) - subjunktiv
tuhmil
تُهمِل
du (m) - jussiv
du (f)
tuhmiliina
تُهمِلِينَ
du (f) - nutid
'ahmalti
أَهمَلتِ
du (f) - dåtid
tuhmilii
تُهمِلِي
du (f) - subjunktiv
tuhmilii
تُهمِلِي
du (f) - jussiv
han
yuhmilu
يُهمِلُ
han - nutid
'ahmala
أَهمَلَ
han - dåtid
yuhmil
يُهمِل
han - subjunktiv
yuhmil
يُهمِل
han - jussiv
hon
tuhmilu
تُهمِلُ
hon - nutid
'ahmalat
أَهمَلَت
hon - dåtid
tuhmil
تُهمِل
hon - subjunktiv
tuhmil
تُهمِل
hon - jussiv
vi
nuhmilu
نُهمِلُ
vi - nutid
'ahmalnaa
أَهمَلنَا
vi - dåtid
nuhmil
نُهمِل
vi - subjunktiv
nuhmil
نُهمِل
vi - jussiv
ni (m)
tuhmiluuna
تُهمِلُونَ
ni (m) - nutid
'ahmaltum
أَهمَلتُم
ni (m) - dåtid
tuhmiluu
تُهمِلُوا
ni (m) - subjunktiv
tuhmiluu
تُهمِلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tuhmilna
تُهمِلنَ
ni (f) - nutid
'ahmaltunna
أَهمَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tuhmilna
تُهمِلنَ
ni (f) - subjunktiv
tuhmilna
تُهمِلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yuhmiluuna
يُهمِلُونَ
de (m) - nutid
'ahmaluu
أَهمَلُوا
de (m) - dåtid
yuhmiluu
يُهمِلُوا
de (m) - subjunktiv
yuhmiluu
يُهمِلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yuhmilna
يُهمِلنَ
de (f) - nutid
'ahmalna
أَهمَلنَ
de (f) - dåtid
yuhmilna
يُهمِلنَ
de (f) - subjunktiv
yuhmilna
يُهمِلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tuhmilaani
تُهمِلَانِ
ni två - nutid
'ahmaltumaa
أَهمَلتُمَا
ni två - dåtid
tuhmilaa
تُهمِلَا
ni två - subjunktiv
tuhmilaa
تُهمِلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yuhmilaani
يُهمِلَانِ
de två (m) - nutid
'ahmalaa
أَهمَلَا
de två (m) - dåtid
yuhmilaa
يُهمِلَا
de två (m) - subjunktiv
yuhmilaa
يُهمِلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tuhmilaani
تُهمِلَانِ
de två (f) - nutid
'ahmalataa
أَهمَلَتَا
de två (f) - dåtid
tuhmilaa
تُهمِلَا
de två (f) - subjunktiv
tuhmilaa
تُهمِلَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.