Böjningsformer av verbet 'att bedra'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'akhuunu
أَخُونُ
jag - nutid
khuntu
خُنتُ
jag - dåtid
'akhuna
أَخُنَ
jag - subjunktiv
'akhun
أَخُن
jag - jussiv
du (m)
takhuunu
تَخُونُ
du (m) - nutid
khunta
خُنتَ
du (m) - dåtid
takhuna
تَخُنَ
du (m) - subjunktiv
takhun
تَخُن
du (m) - jussiv
du (f)
takhuuniina
تَخُونِينَ
du (f) - nutid
khunti
خُنتِ
du (f) - dåtid
takhuunii
تَخُونِي
du (f) - subjunktiv
takhuunii
تَخُونِي
du (f) - jussiv
han
yakhuunu
يَخُونُ
han - nutid
khaana
خَانَ
han - dåtid
yakhuna
يَخُنَ
han - subjunktiv
yakhun
يَخُن
han - jussiv
hon
takhuunu
تَخُونُ
hon - nutid
khaanat
خَانَت
hon - dåtid
takhuna
تَخُنَ
hon - subjunktiv
takhun
تَخُن
hon - jussiv
vi
nakhuunu
نَخُونُ
vi - nutid
khunnaa
خُنَّا
vi - dåtid
nakhuna
نَخُنَ
vi - subjunktiv
nakhun
نَخُن
vi - jussiv
ni (m)
takhuunuuna
تَخُونُونَ
ni (m) - nutid
khuntum
خُنتُم
ni (m) - dåtid
takhuunuu
تَخُونُوا
ni (m) - subjunktiv
takhuunuu
تَخُونُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
takhunna
تَخُنَّ
ni (f) - nutid
khuntunna
خُنتُنَّ
ni (f) - dåtid
takhunna
تَخُنَّ
ni (f) - subjunktiv
takhunna
تَخُنَّ
ni (f) - jussiv
de (m)
yakhuunuuna
يَخُونُونَ
de (m) - nutid
khaanuu
خَانُوا
de (m) - dåtid
yakhuunuu
يَخُونُوا
de (m) - subjunktiv
yakhuunuu
يَخُونُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yakhunna
يَخُنَّ
de (f) - nutid
khunna
خُنَّ
de (f) - dåtid
yakhunna
يَخُنَّ
de (f) - subjunktiv
yakhunna
يَخُنَّ
de (f) - jussiv
ni två
takhuunaani
تَخُونَانِ
ni två - nutid
khuntumaa
خُنتُمَا
ni två - dåtid
takhunaa
تَخُنَا
ni två - subjunktiv
takhunaa
تَخُنَا
ni två - jussiv
de två (m)
yakhuunaani
يَخُونَانِ
de två (m) - nutid
khunaa
خُنَا
de två (m) - dåtid
yakhunaa
يَخُنَا
de två (m) - subjunktiv
yakhunaa
يَخُنَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
takhuunaani
تَخُونَانِ
de två (f) - nutid
khunataa
خُنَتَا
de två (f) - dåtid
takhunaa
تَخُنَا
de två (f) - subjunktiv
takhunaa
تَخُنَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
khun
خُن
du (m) - imperativ
du (f)
khuunii
خُونِي
du (f) - imperativ
du (dual)
khuunaa
خُونَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
khuunuu
خُونُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
khunna
خُننَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.