Böjningsformer av verbet 'att minska'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ankhafiDu
أَنخَفِضُ
jag - nutid
'inkhafaDtu
إِنخَفَضتُ
jag - dåtid
'ankhafiD
أَنخَفِض
jag - subjunktiv
'ankhafiD
أَنخَفِض
jag - jussiv
du (m)
tankhafiDu
تَنخَفِضُ
du (m) - nutid
'inkhafaDta
إِنخَفَضتَ
du (m) - dåtid
tankhafiD
تَنخَفِض
du (m) - subjunktiv
tankhafiD
تَنخَفِض
du (m) - jussiv
du (f)
tankhafiDiina
تَنخَفِضِينَ
du (f) - nutid
'inkhafaDti
إِنخَفَضتِ
du (f) - dåtid
tankhafiDii
تَنخَفِضِي
du (f) - subjunktiv
tankhafiDii
تَنخَفِضِي
du (f) - jussiv
han
yankhafiDu
يَنخَفِضُ
han - nutid
'inkhafaDa
إِنخَفَضَ
han - dåtid
yankhafiD
يَنخَفِض
han - subjunktiv
yankhafiD
يَنخَفِض
han - jussiv
hon
tankhafiDu
تَنخَفِضُ
hon - nutid
'inkhafaDat
إِنخَفَضَت
hon - dåtid
tankhafiD
تَنخَفِض
hon - subjunktiv
tankhafiD
تَنخَفِض
hon - jussiv
vi
nankhafiDu
نَنخَفِضُ
vi - nutid
'inkhafaDnaa
إِنخَفَضنَا
vi - dåtid
nankhafiD
نَنخَفِض
vi - subjunktiv
nankhafiD
نَنخَفِض
vi - jussiv
ni (m)
tankhafiDuuna
تَنخَفِضُونَ
ni (m) - nutid
'inkhafaDtum
إِنخَفَضتُم
ni (m) - dåtid
tankhafiDuu
تَنخَفِضُوا
ni (m) - subjunktiv
tankhafiDuu
تَنخَفِضُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tankhafiDna
تَنخَفِضنَ
ni (f) - nutid
'inkhafaDtunna
إِنخَفَضتُنَّ
ni (f) - dåtid
tankhafiDna
تَنخَفِضنَ
ni (f) - subjunktiv
tankhafiDna
تَنخَفِضنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yankhafiDuuna
يَنخَفِضُونَ
de (m) - nutid
'inkhafaDuu
إِنخَفَضُوا
de (m) - dåtid
yankhafiDuu
يَنخَفِضُوا
de (m) - subjunktiv
yankhafiDuu
يَنخَفِضُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yankhafiDna
يَنخَفِضنَ
de (f) - nutid
'inkhafaDna
إِنخَفَضنَ
de (f) - dåtid
yankhafiDna
يَنخَفِضنَ
de (f) - subjunktiv
yankhafiDna
يَنخَفِضنَ
de (f) - jussiv
ni två
tankhafiDaani
تَنخَفِضَانِ
ni två - nutid
'inkhafaDtumaa
إِنخَفَضتُمَا
ni två - dåtid
tankhafiDaa
تَنخَفِضَا
ni två - subjunktiv
tankhafiDaa
تَنخَفِضَا
ni två - jussiv
de två (m)
yankhafiDaani
يَنخَفِضَانِ
de två (m) - nutid
'inkhafaDaa
إِنخَفَضَا
de två (m) - dåtid
yankhafiDaa
يَنخَفِضَا
de två (m) - subjunktiv
yankhafiDaa
يَنخَفِضَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tankhafiDaani
تَنخَفِضَانِ
de två (f) - nutid
'inkhafaDataa
إِنخَفَضَتَا
de två (f) - dåtid
tankhafiDaa
تَنخَفِضَا
de två (f) - subjunktiv
tankhafiDaa
تَنخَفِضَا
de två (f) - jussiv
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.