Böjningsformer av verbet 'att skada'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aDurru
أَضُرُّ
jag - nutid
Darartu
ضَرَرتُ
jag - dåtid
'aDurra
أَضُرَّ
jag - subjunktiv
'aDurra
أَضُرَّ
jag - jussiv
du (m)
taDurru
تَضُرُّ
du (m) - nutid
Dararta
ضَرَرتَ
du (m) - dåtid
taDurra
تَضُرَّ
du (m) - subjunktiv
taDurra
تَضُرَّ
du (m) - jussiv
du (f)
taDurriina
تَضُرِّينَ
du (f) - nutid
Dararti
ضَرَرتِ
du (f) - dåtid
taDurrii
تَضُرِّي
du (f) - subjunktiv
taDurrii
تَضُرِّي
du (f) - jussiv
han
yaDurru
يَضُرُّ
han - nutid
Darra
ضَرَّ
han - dåtid
yaDurra
يَضُرَّ
han - subjunktiv
yaDurra
يَضُرَّ
han - jussiv
hon
taDurru
تَضُرُّ
hon - nutid
Darrat
ضَرَّت
hon - dåtid
taDurra
تَضُرَّ
hon - subjunktiv
taDurra
تَضُرَّ
hon - jussiv
vi
naDurru
نَضُرُّ
vi - nutid
Dararnaa
ضَرَرنَا
vi - dåtid
naDurra
نَضُرَّ
vi - subjunktiv
naDurra
نَضُرَّ
vi - jussiv
ni (m)
taDurruuna
تَضُرُّونَ
ni (m) - nutid
Darartum
ضَرَرتُم
ni (m) - dåtid
taDurruu
تَضُرُّوا
ni (m) - subjunktiv
taDurruu
تَضُرُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
taDrurna
تَضرُرنَ
ni (f) - nutid
Darartunna
ضَرَرتُنَّ
ni (f) - dåtid
taDrurna
تَضرُرنَ
ni (f) - subjunktiv
taDrurna
تَضرُرنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaDurruuna
يَضُرُّونَ
de (m) - nutid
Darruu
ضَرُّوا
de (m) - dåtid
yaDurruu
يَضُرُّوا
de (m) - subjunktiv
yaDurruu
يَضُرُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yaDrurna
يَضرُرنَ
de (f) - nutid
Dararna
ضَرَرنَ
de (f) - dåtid
yaDrurna
يَضرُرنَ
de (f) - subjunktiv
yaDrurna
يَضرُرنَ
de (f) - jussiv
ni två
taDurraani
تَضُرَّانِ
ni två - nutid
Darartumaa
ضَرَرتُمَا
ni två - dåtid
taDurraa
تَضُرَّا
ni två - subjunktiv
taDurraa
تَضُرَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yaDurraani
يَضُرَّانِ
de två (m) - nutid
Dararaa
ضَرَرَا
de två (m) - dåtid
yaDurraa
يَضُرَّا
de två (m) - subjunktiv
yaDurraa
يَضُرَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taDurraani
تَضُرَّانِ
de två (f) - nutid
Dararataa
ضَرَرَتَا
de två (f) - dåtid
taDurraa
تَضُرَّا
de två (f) - subjunktiv
taDurraa
تَضُرَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
Durra
ضُرَّ
du (m) - imperativ
du (f)
Durrii
ضُرِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
Durraa
ضُرَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
Durruu
ضُرُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'uDrurna
أُضرُرنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.