Böjningsformer av verbet 'att skada'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ajraHu
أَجرَحُ
jag - nutid
jaraHtu
جَرَحتُ
jag - dåtid
'ajraHa
أَجرَحَ
jag - subjunktiv
'ajraH
أَجرَح
jag - jussiv
du (m)
tajraHu
تَجرَحُ
du (m) - nutid
jaraHta
جَرَحتَ
du (m) - dåtid
tajraHa
تَجرَحَ
du (m) - subjunktiv
tajraH
تَجرَح
du (m) - jussiv
du (f)
tajraHiina
تَجرَحِينَ
du (f) - nutid
jaraHti
جَرَحتِ
du (f) - dåtid
tajraHii
تَجرَحِي
du (f) - subjunktiv
tajraHii
تَجرَحِي
du (f) - jussiv
han
yajraHu
يَجرَحُ
han - nutid
jaraHa
جَرَحَ
han - dåtid
yajraHa
يَجرَحَ
han - subjunktiv
yajraH
يَجرَح
han - jussiv
hon
tajraHu
تَجرَحُ
hon - nutid
jaraHat
جَرَحَت
hon - dåtid
tajraHa
تَجرَحَ
hon - subjunktiv
tajraH
تَجرَح
hon - jussiv
vi
najraHu
نَجرَحُ
vi - nutid
jaraHnaa
جَرَحنَا
vi - dåtid
najraHa
نَجرَحَ
vi - subjunktiv
najraH
نَجرَح
vi - jussiv
ni (m)
tajraHuuna
تَجرَحُونَ
ni (m) - nutid
jaraHtum
جَرَحتُم
ni (m) - dåtid
tajraHuu
تَجرَحُوا
ni (m) - subjunktiv
tajraHuu
تَجرَحُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tajraHna
تَجرَحنَ
ni (f) - nutid
jaraHtunna
جَرَحتُنَّ
ni (f) - dåtid
tajraHna
تَجرَحنَ
ni (f) - subjunktiv
tajraHna
تَجرَحنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yajraHuuna
يَجرَحُونَ
de (m) - nutid
jaraHuu
جَرَحُوا
de (m) - dåtid
yajraHuu
يَجرَحُوا
de (m) - subjunktiv
yajraHuu
يَجرَحُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yajraHna
يَجرَحنَ
de (f) - nutid
jaraHna
جَرَحنَ
de (f) - dåtid
yajraHna
يَجرَحنَ
de (f) - subjunktiv
yajraHna
يَجرَحنَ
de (f) - jussiv
ni två
tajraHaani
تَجرَحَانِ
ni två - nutid
jaraHtumaa
جَرَحتُمَا
ni två - dåtid
tajraHaa
تَجرَحَا
ni två - subjunktiv
tajraHaa
تَجرَحَا
ni två - jussiv
de två (m)
yajraHaani
يَجرَحَانِ
de två (m) - nutid
jaraHaa
جَرَحَا
de två (m) - dåtid
yajraHaa
يَجرَحَا
de två (m) - subjunktiv
yajraHaa
يَجرَحَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tajraHaani
تَجرَحَانِ
de två (f) - nutid
jaraHataa
جَرَحَتَا
de två (f) - dåtid
tajraHaa
تَجرَحَا
de två (f) - subjunktiv
tajraHaa
تَجرَحَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ijraH
إِجرَح
du (m) - imperativ
du (f)
'ijraHii
إِجرَحِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ijraHaa
إِجرَحَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ijraHuu
إِجرَحُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ijraHna
إِجرَحنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.