Böjningsformer av verbet 'att skicka'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'ursilu
أُرسِلُ
jag - nutid
'arsaltu
أَرسَلتُ
jag - dåtid
'ursil
أُرسِل
jag - subjunktiv
'ursil
أُرسِل
jag - jussiv
du (m)
tursilu
تُرسِلُ
du (m) - nutid
'arsalta
أَرسَلتَ
du (m) - dåtid
tursil
تُرسِل
du (m) - subjunktiv
tursil
تُرسِل
du (m) - jussiv
du (f)
tursiliina
تُرسِلِينَ
du (f) - nutid
'arsalti
أَرسَلتِ
du (f) - dåtid
tursilii
تُرسِلِي
du (f) - subjunktiv
tursilii
تُرسِلِي
du (f) - jussiv
han
yursilu
يُرسِلُ
han - nutid
'arsala
أَرسَلَ
han - dåtid
yursil
يُرسِل
han - subjunktiv
yursil
يُرسِل
han - jussiv
hon
tursilu
تُرسِلُ
hon - nutid
'arsalat
أَرسَلَت
hon - dåtid
tursil
تُرسِل
hon - subjunktiv
tursil
تُرسِل
hon - jussiv
vi
nursilu
نُرسِلُ
vi - nutid
'arsalnaa
أَرسَلنَا
vi - dåtid
nursil
نُرسِل
vi - subjunktiv
nursil
نُرسِل
vi - jussiv
ni (m)
tursiluuna
تُرسِلُونَ
ni (m) - nutid
'arsaltum
أَرسَلتُم
ni (m) - dåtid
tursiluu
تُرسِلُوا
ni (m) - subjunktiv
tursiluu
تُرسِلُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tursilna
تُرسِلنَ
ni (f) - nutid
'arsaltunna
أَرسَلتُنَّ
ni (f) - dåtid
tursilna
تُرسِلنَ
ni (f) - subjunktiv
tursilna
تُرسِلنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yursiluuna
يُرسِلُونَ
de (m) - nutid
'arsaluu
أَرسَلُوا
de (m) - dåtid
yursiluu
يُرسِلُوا
de (m) - subjunktiv
yursiluu
يُرسِلُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yursilna
يُرسِلنَ
de (f) - nutid
'arsalna
أَرسَلنَ
de (f) - dåtid
yursilna
يُرسِلنَ
de (f) - subjunktiv
yursilna
يُرسِلنَ
de (f) - jussiv
ni två
tursilaani
تُرسِلَانِ
ni två - nutid
'arsaltumaa
أَرسَلتُمَا
ni två - dåtid
tursilaa
تُرسِلَا
ni två - subjunktiv
tursilaa
تُرسِلَا
ni två - jussiv
de två (m)
yursilaani
يُرسِلَانِ
de två (m) - nutid
'arsalaa
أَرسَلَا
de två (m) - dåtid
yursilaa
يُرسِلَا
de två (m) - subjunktiv
yursilaa
يُرسِلَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tursilaani
تُرسِلَانِ
de två (f) - nutid
'arsalataa
أَرسَلَتَا
de två (f) - dåtid
tursilaa
تُرسِلَا
de två (f) - subjunktiv
tursilaa
تُرسِلَا
de två (f) - jussiv

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.