Böjningsformer av verbet 'att krypa'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'adibbu
أَدِبُّ
jag - nutid
dababtu
دَبَبتُ
jag - dåtid
'adibba
أَدِبَّ
jag - subjunktiv
'adibba
أَدِبَّ
jag - jussiv
du (m)
tadibbu
تَدِبُّ
du (m) - nutid
dababta
دَبَبتَ
du (m) - dåtid
tadibba
تَدِبَّ
du (m) - subjunktiv
tadibba
تَدِبَّ
du (m) - jussiv
du (f)
tadibbiina
تَدِبِّينَ
du (f) - nutid
dababti
دَبَبتِ
du (f) - dåtid
tadibbii
تَدِبِّي
du (f) - subjunktiv
tadibbii
تَدِبِّي
du (f) - jussiv
han
yadibbu
يَدِبُّ
han - nutid
dabba
دَبَّ
han - dåtid
yadibba
يَدِبَّ
han - subjunktiv
yadibba
يَدِبَّ
han - jussiv
hon
tadibbu
تَدِبُّ
hon - nutid
dabbat
دَبَّت
hon - dåtid
tadibba
تَدِبَّ
hon - subjunktiv
tadibba
تَدِبَّ
hon - jussiv
vi
nadibbu
نَدِبُّ
vi - nutid
dababnaa
دَبَبنَا
vi - dåtid
nadibba
نَدِبَّ
vi - subjunktiv
nadibba
نَدِبَّ
vi - jussiv
ni (m)
tadibbuuna
تَدِبُّونَ
ni (m) - nutid
dababtum
دَبَبتُم
ni (m) - dåtid
tadibbuu
تَدِبُّوا
ni (m) - subjunktiv
tadibbuu
تَدِبُّوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tadbibna
تَدبِبنَ
ni (f) - nutid
dababtunna
دَبَبتُنَّ
ni (f) - dåtid
tadbibna
تَدبِبنَ
ni (f) - subjunktiv
tadbibna
تَدبِبنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yadibbuuna
يَدِبُّونَ
de (m) - nutid
dabbuu
دَبُّوا
de (m) - dåtid
yadibbuu
يَدِبُّوا
de (m) - subjunktiv
yadibbuu
يَدِبُّوا
de (m) - jussiv
de (f)
yadbibna
يَدبِبنَ
de (f) - nutid
dababna
دَبَبنَ
de (f) - dåtid
yadbibna
يَدبِبنَ
de (f) - subjunktiv
yadbibna
يَدبِبنَ
de (f) - jussiv
ni två
tadibbaani
تَدِبَّانِ
ni två - nutid
dababtumaa
دَبَبتُمَا
ni två - dåtid
tadibbaa
تَدِبَّا
ni två - subjunktiv
tadibbaa
تَدِبَّا
ni två - jussiv
de två (m)
yadibbaani
يَدِبَّانِ
de två (m) - nutid
dababaa
دَبَبَا
de två (m) - dåtid
yadibbaa
يَدِبَّا
de två (m) - subjunktiv
yadibbaa
يَدِبَّا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tadibbaani
تَدِبَّانِ
de två (f) - nutid
dababataa
دَبَبَتَا
de två (f) - dåtid
tadibbaa
تَدِبَّا
de två (f) - subjunktiv
tadibbaa
تَدِبَّا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
dubba
دُبَّ
du (m) - imperativ
du (f)
dubbii
دُبِّي
du (f) - imperativ
du (dual)
dubbaa
دُبَّا
du (dual) - imperativ
ni (m)
dubbuu
دُبُّوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'udbubna
أُدبُبنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.