Böjningsformer av verbet 'att öka'


nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'aziidu
أَزِيدُ
jag - nutid
zidtu
زِدتُ
jag - dåtid
'azida
أَزِدَ
jag - subjunktiv
'azid
أَزِد
jag - jussiv
du (m)
taziidu
تَزِيدُ
du (m) - nutid
zidta
زِدتَ
du (m) - dåtid
tazida
تَزِدَ
du (m) - subjunktiv
tazid
تَزِد
du (m) - jussiv
du (f)
taziidiina
تَزِيدِينَ
du (f) - nutid
zidti
زِدتِ
du (f) - dåtid
taziidii
تَزِيدِي
du (f) - subjunktiv
taziidii
تَزِيدِي
du (f) - jussiv
han
yaziidu
يَزِيدُ
han - nutid
zaada
زَادَ
han - dåtid
yazida
يَزِدَ
han - subjunktiv
yazid
يَزِد
han - jussiv
hon
taziidu
تَزِيدُ
hon - nutid
zaadat
زَادَت
hon - dåtid
tazida
تَزِدَ
hon - subjunktiv
tazid
تَزِد
hon - jussiv
vi
naziidu
نَزِيدُ
vi - nutid
zidnaa
زِدنَا
vi - dåtid
nazida
نَزِدَ
vi - subjunktiv
nazid
نَزِد
vi - jussiv
ni (m)
taziiduuna
تَزِيدُونَ
ni (m) - nutid
zidtum
زِدتُم
ni (m) - dåtid
taziiduu
تَزِيدُوا
ni (m) - subjunktiv
taziiduu
تَزِيدُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tazidna
تَزِدنَ
ni (f) - nutid
zidtunna
زِدتُنَّ
ni (f) - dåtid
tazidna
تَزِدنَ
ni (f) - subjunktiv
tazidna
تَزِدنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yaziiduuna
يَزِيدُونَ
de (m) - nutid
zaaduu
زَادُوا
de (m) - dåtid
yaziiduu
يَزِيدُوا
de (m) - subjunktiv
yaziiduu
يَزِيدُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yazidna
يَزِدنَ
de (f) - nutid
zidna
زِدنَ
de (f) - dåtid
yazidna
يَزِدنَ
de (f) - subjunktiv
yazidna
يَزِدنَ
de (f) - jussiv
ni två
taziidaani
تَزِيدَانِ
ni två - nutid
zidtumaa
زِدتُمَا
ni två - dåtid
tazidaa
تَزِدَا
ni två - subjunktiv
tazidaa
تَزِدَا
ni två - jussiv
de två (m)
yaziidaani
يَزِيدَانِ
de två (m) - nutid
zidaa
زِدَا
de två (m) - dåtid
yazidaa
يَزِدَا
de två (m) - subjunktiv
yazidaa
يَزِدَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
taziidaani
تَزِيدَانِ
de två (f) - nutid
zidataa
زِدَتَا
de två (f) - dåtid
tazidaa
تَزِدَا
de två (f) - subjunktiv
tazidaa
تَزِدَا
de två (f) - jussiv

Imperativ

du (m)
zid
زِد
du (m) - imperativ
du (f)
ziidii
زِيدِي
du (f) - imperativ
du (dual)
ziidaa
زِيدَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
ziiduu
زِيدُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
zidna
زِدنَ
ni (f) - imperativ

Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.

Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.

Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.

Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.

Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.

Imperativ används vid uppmaningar.