Böjningsformer av verbet 'att spotta'
nutid
dåtid
subjunktiv
jussiv
jag
'abSuqu
أَبصُقُ
jag - nutid
baSaqtu
بَصَقتُ
jag - dåtid
'abSuqa
أَبصُقَ
jag - subjunktiv
'abSuq
أَبصُق
jag - jussiv
du (m)
tabSuqu
تَبصُقُ
du (m) - nutid
baSaqta
بَصَقتَ
du (m) - dåtid
tabSuqa
تَبصُقَ
du (m) - subjunktiv
tabSuq
تَبصُق
du (m) - jussiv
du (f)
tabSuqiina
تَبصُقِينَ
du (f) - nutid
baSaqti
بَصَقتِ
du (f) - dåtid
tabSuqii
تَبصُقِي
du (f) - subjunktiv
tabSuqii
تَبصُقِي
du (f) - jussiv
han
yabSuqu
يَبصُقُ
han - nutid
baSaqa
بَصَقَ
han - dåtid
yabSuqa
يَبصُقَ
han - subjunktiv
yabSuq
يَبصُق
han - jussiv
hon
tabSuqu
تَبصُقُ
hon - nutid
baSaqat
بَصَقَت
hon - dåtid
tabSuqa
تَبصُقَ
hon - subjunktiv
tabSuq
تَبصُق
hon - jussiv
vi
nabSuqu
نَبصُقُ
vi - nutid
baSaqnaa
بَصَقنَا
vi - dåtid
nabSuqa
نَبصُقَ
vi - subjunktiv
nabSuq
نَبصُق
vi - jussiv
ni (m)
tabSuquuna
تَبصُقُونَ
ni (m) - nutid
baSaqtum
بَصَقتُم
ni (m) - dåtid
tabSuquu
تَبصُقُوا
ni (m) - subjunktiv
tabSuquu
تَبصُقُوا
ni (m) - jussiv
ni (f)
tabSuqna
تَبصُقنَ
ni (f) - nutid
baSaqtunna
بَصَقتُنَّ
ni (f) - dåtid
tabSuqna
تَبصُقنَ
ni (f) - subjunktiv
tabSuqna
تَبصُقنَ
ni (f) - jussiv
de (m)
yabSuquuna
يَبصُقُونَ
de (m) - nutid
baSaquu
بَصَقُوا
de (m) - dåtid
yabSuquu
يَبصُقُوا
de (m) - subjunktiv
yabSuquu
يَبصُقُوا
de (m) - jussiv
de (f)
yabSuqna
يَبصُقنَ
de (f) - nutid
baSaqna
بَصَقنَ
de (f) - dåtid
yabSuqna
يَبصُقنَ
de (f) - subjunktiv
yabSuqna
يَبصُقنَ
de (f) - jussiv
ni två
tabSuqaani
تَبصُقَانِ
ni två - nutid
baSaqtumaa
بَصَقتُمَا
ni två - dåtid
tabSuqaa
تَبصُقَا
ni två - subjunktiv
tabSuqaa
تَبصُقَا
ni två - jussiv
de två (m)
yabSuqaani
يَبصُقَانِ
de två (m) - nutid
baSaqaa
بَصَقَا
de två (m) - dåtid
yabSuqaa
يَبصُقَا
de två (m) - subjunktiv
yabSuqaa
يَبصُقَا
de två (m) - jussiv
de två (f)
tabSuqaani
تَبصُقَانِ
de två (f) - nutid
baSaqataa
بَصَقَتَا
de två (f) - dåtid
tabSuqaa
تَبصُقَا
de två (f) - subjunktiv
tabSuqaa
تَبصُقَا
de två (f) - jussiv
Imperativ
du (m)
'ubSuq
أُبصُق
du (m) - imperativ
du (f)
'ubSuqii
أُبصُقِي
du (f) - imperativ
du (dual)
'ubSuqaa
أُبصُقَا
du (dual) - imperativ
ni (m)
'ubSuquu
أُبصُقُوا
ni (m) - imperativ
ni (f)
'ubSuqna
أُبصُقنَ
ni (f) - imperativ
Verb i dåtid böjs genom att slutet ändras.
Verb i nutid böjs genom att både början och slutet av ordet ändras.
Den vanligaste nutidsformen är imperfekt indikativ, den kallas jag bara nutid i tabellen ovan.
Subjunktiv (som även kallas imperfekt subjunkiv) används efter subjunktivpartiklarna att och kommer inte att.
Jussiv (som även kallas imperfekt jussiv) används bland annat efter partikeln lam för att negera dåtid.
Imperativ används vid uppmaningar.